Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•508
att kollegium medicum i hemlighet arbetade på att förskaffa sig rätt
att examinera oeh promovera medicine doktorer och motiverat detta
med, att undervisningen i Upsala var otillfredsställande i dessa
ämnen. En dylik anordning innebar för fakulteten en verklig fara,
ty enhvar skulle naturligen föredraga att promoveras af den
myndighet, som sedan utdelade befordringarna.1 Inför en så hotande
utsikt förmådde professor Sidrén den gamle Linné, så bräcklig än
denne var, att i sitt sällskap resa direkte till Drottningholm och be
gära audiens hos konungen. Gustaf III, som ej visste hvad saken
gällde, blef först helt öfverraskad, då den gamle Linné,
öfverväldigad af rörelse, genast själf tog till ordet och utbrast: »Det går aldrig
an Eders Majestät. Det förstörer academien och vetenskapen.
Jag kan ej öfverlefva denna olycka», men sedan Sidrén upplyst om
hvad det gällde, klappade konungen vänligt Linné på axeln och
yttrade: »Det skall icke ske min käre Linné. Res Ni hem i fred
och var lugn».’ Härmed var attentatet mot fakulteten afböjdt,
men fakulteten fick en beslöjad skrapa genom kungliga brefvet
till kanslern af 14 juni 1774, i hvilket konungen, efter erinran om att
man gifvit honom vid handen, hurusom pà senare år det mycket
bidragit till medicinens förfall, att »vid en del af de allmänna
lärosäten» mindre kunniga och oskicklige promoverats, förnyar sin
befallning, att inga andra finge promoveras vid rikets universiteter än
de, som aflagt nöjaktiga prof på lärdom och skicklighet.3
Denna tilldragelse måste väcka till nytt lif tanken på att genom
en tredje professur i medicinska fakulteten rycka upp undervisningen
i anatomi ocli kirurgi. Den första stöten härtill var redan gifven
förut af en man utom universitetet, arkiater Casten Rönnow, som
i ett tal i vetenskapsakademien den 26 jan. 1774 meddelade, att
1 P. von Afzelii uppgift i hans utkast till en kirurgiens historia vid
Upsala universitet (Ups. Bibi., D. 909). Kollegiet hade tidigare (19
febr. 1755) gifvit fakulteten en skrapa för att den promoverat ej fullt
värdiga personer (Fries. Linné 2, s. 159).
2 Egenhändiga anteckningar af Carl Linnæus . . . utg. af Ad. Afzelius
1823, s. 230. Afzelius har förlagt händelsen till 1776. Men den har
förvisso tilldragit sig 1774, ty, alldeles oafsedt att Linné 1776 icke skulle
varit i stånd att göra en dylik resa, om det ens varit möjligt efter det
slaganfall, som träffade honom i maj 1774, säger P. v. Afzelius (se i föreg,
not anförda arbete), att kollegiets försök att utverka sig rätt att
promovera förde till anatomiska professurens stiftelse 1774, och K. Maj:ts bref
af 14 juni 1774, som jag anför ofvan i texten, står tydligen i samband
med denna sak.
3 Fries i Linné 2, s. 163 påpekar det märkliga i, att vid föredragningen
för K. Maj:t var blott fråga om Greifswalds universitet, men att vid
expeditionen detta utböts mot »en del af de allmänna lärosäten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
