Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•518
gjort honom bekant för Gustaf III. Kanske ock hans aflagda
magistergrad tyngt i vågskålen, vi erinra oss hvilken vikt
konstitutionerna lade därpå, att räntmästaren skulle vara lärd, och huru detta
äfven vid flera tillfällen afgjort tillsättningen. Härtill kom
kanske, att han ägde att åberopa sin litterära verksamhet,1 ehuru denna
visserligen icke synes hafva varit af den art, att den borde slagit
an på Gustaf III, ty sådana skrifter som den om »Brännvinets öde
i Sverige» (1765) och »Okyskhetens skadeliga påfölgder» (1772)
intresserade väl icke konungen, och de stränga åsikter i afseende
på sedligheten, som i det sista arbetet uttalades, vore väl ej i
harmoni med Gustafs lätta fransyska uppfattning i dylika ting. Valet
visade sig emellertid ej dåligt, universitetets affärer sköttes
ordentligt och inga anmärkningar gjordes mot hans förvaltning. Med
konsistoriet kom ban visserligen i stark strid i början om de
förmåner, som skulle åtfölja sysslan, men af de digra handlingarna i
saken får jag det intrycket, att snarare konsistoriet än han haft
orätten på sin sida.-
Den obenägenhet konsistoriet visat vid åtskilliga tillfällen att
utan vidare säga ja, så fort konungen ställde anspråk på
universitetets kassa, har nog gjort dess medlemmar oroliga för, att de skulle
råka ut för den kungliga onåden. Så mycket underdånigare
uttryckte de sig i stället, då tillfälle erbjöds att säga konungen vackra
saker. Efter mottagande af hans och Adolf Fredriks porträtter,
aflät konsistoriet en tacksägelseskrifvelse til! konungen den 2 mars
1776, hvilken icke lämnade något öfrigt att önska i afseende på
smickrande uttryck. Där hette bland annat, att »den oskattbara lycka
denna academien åtnjutit, då den fått stå under tvenne de största
printsars omedelbara styrelse och vård, har satt den utom all
jämförelse med alla andra academier i världen, minnet däraf är på det
ömmaste inskrifvet icke allenast i Consistorii Academici
ledamöters hjärtan, utan ock i deras, som under dessa academiens mest
lysande tidehvarf här bhfvit danade till skickliga ämbetsmän och
nyttiga medborgare». Att med förgätenhet af Gustaf Adolf kalla
Adolf Fredriks och Gustaf III:s tid för universitetets mest
lysande tidehvarf borde förefallit äfven en smickrande hofman väl starkt.
— Det var icke heller utan djup oro som Karl Aurivillius som rektor
1 Hans skrifter uppräknas i P. F. Aurivillii Catalogus etc. Han har
ock haft för afsikt att utgifva ett arbete »Om svenska och finska
allmogens seder och klädedrägt» (se Tidningar utgifna af ett sällskap i Åbo
1771, s. 69).
2 Se särskildt Westerdahls rediga skrifvelse (ill kanslern (kons. acta
1779) utan dato, men troligen från våren 1778.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
