- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
523

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•523

de Bergman. Med en finkänslighet, som hedrar hans minne, vägrade
han dock bestämdt att vilja falla universitetet till last för sin
personliga räkning, han förklarade sig nöjd, om hans änka finge en
pension å 100 rdr. och han själf finge taga afsked med lön i förtid
om krafterna sveke honom. Glädjen blef stor ej blott hos kanslern
utan hos Bergmans talrika vänner inom vetenskapens värld. Den
förre meddelade, att konungen komme att bevilja ej blott hvad
Bergman begärt, utan ock att höja hustruns pension till 150 rdr.;
och Wargentin skref (24 april), att i vetenskapsakademin hade
riksråden Höpken, C. F. Scheffer och Rudenschöld uttryckt sin stora
glädje öfver utgången, hvarjämte akademien beslutat att af
Sahlgrenska fonden årligen anslå 150 rdr. till Bergmans laboratorium.
Det kungliga brefvet, som utfärdades först den 8 juni, tillförsäkrade
honom rätt att, om hans hälsa så försvagades, att han icke
förmådde bestrida sin professur, skulle han, om han också icke innehade
de trettio tjänsteår, som författningarna föreskrefvo, dock äga
taga afsked med bibehållande af full lön, hvarjämte vid hans död
änkan skulle erhålla ur statskontoret en pension å 150 rdr.1
Bergmans oegennytta gent emot anbudet att förbättra hans egna villkor
var så mycket vackrare, som det är uppenbart, att hans
ekonomiska ställning icke var lysande.2

Den reform af konsistoriet, som detta själf begärt 1770 och K.
Maj:t följande år bifallit, bar inom sig fröet till sin egen upplösning,
genom att det förbehållit onödigt mycket för plenum och därigenom
beröfvat majus möjligheten att fungera med kraft och till nytta.
Äfven en noggrann tillämpning af den nya författningen skulle
därför förr eller senare fört till opposition mot densamma, men det
var icke detta, som kom den att ramla, utan det att konsistoriet,
man kan väl säga afsiktligen, underlät att rätt begagna sig af de
nya bestämmelserna. Visserligen valdes medlemmar för det nya
majus och minus i febr. 1772, och det senare, som bestod af senior
facultatis juridicæ och fyra adjunkter, trädde genast i verksamhet,
men skillnaden mellan majus och plenum har tydligen blott bestått
däri, att sekreteraren rätt godtyckligt betitlat protokollen än så,
än så, ty på ärendena i bägge märkes ingen åtskillnad, och
medlemsantalet är icke större i s. k. plena, förutom det att i majus personer

1 Orig. i R. Ark., kopia saknas i kons. ark.

2 Bergman har efter erhållande af Sahlgrenska räntan gjort följande
beräkning för de kommande åren (i G. 21: b), för utgifter »Till hustru
10,000. till böcker, experimenter 2,000», som inkomster »Lön 6,000,
Sahlgr. medel 2,700, Intresse 360, Collegiep. 1.000, Eng. W etc. 1,940».
Hvad sista rubriken åsyftar kan jag ej utreda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free