Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•524
förekomma, som icke varit där invalda. Det blef icke bättre, när
nya medlemmar af majus valdes i juni 1772; Linné måste ju i
oktober s. å. på kanslerns fråga om divisionerna svara, att det under
sommaren varit svårt att få ihop medlemmar för en division, och att
därför blott plena hållits, men att majus nu skulle komma i gång.
Det skedde dock lika litet nu som förut, ty ehuru medlemmar i
majus reguliert valdes i dec. 1772 och juni 1773, hölls före
kanslers-besöket i oktober det senare året blott ett majus den 27 juli, och då
sutto där tre, som ej voro invalda. Också erkände rektor
(Clewberg) mycket ärligt för kanslern i sessionen den 20 okt. 1773, att någon
början med majus icke blifvit gjord, det hade ej behöfts, efter plenum
så ofta sammanträdt och då kunnat öfvertaga äfven de ärenden,
för hvilka majus annars skulle sammankallats, något generad
lofvade dock rektor, att ban skulle göra början med reformen, innan han
nedlade ämbetet. Kanslern var tydligen missnöjd med denna
senfärdighet, han anade nog hvar skon klämde, ty ban erinrade, hvari
han nog hade rätt, att för de flesta ekonomiska mål behöfde ej
plenum hållas. Clewberg höll ord, ty ett majus hölls verkligen strax
efter den 8 nov., hvarvid dock tvist uppstod, om ett ärende ej
rättare hörde till plenum. Visserhgen röstade majoriteten för att
majus skulle behandla ärendet, men prejudikatet att konsistoriet själft,
ej rektor, skulle afgöra dylikt var farligt. Också skref Clewberg
genast till kanslern1 och påpekade faran, hvarjämte ban lät förstå,
att majus tydligen sträfvade därhän att få det mesta hänskjutet
till plenum. Rudenschöld förehöll då konsistoriet den 18 nov. 1773,
att det var rektor, som skulle decidera om rätta forum för ett
ärendes behandling, hvarjämte ban för att lätta saken medsände en
alfabetisk rubrikförteckning angående målens fördelning.3 Man
hittade då på en ny utväg, rektor kallade majus på samma dag som
plenum men något tidigare, och lät det förra göra sina saker raskt
ifrån sig, en gång elfva ärenden på en timma, och härmed
fortsattes hela våren 1774. Dessförinnan hade dock många redan tyckt
sig hafva fått alldeles nog af den nya reformen, och den 14 dec. 1773
föreslog Hesselgren i fullsatt plenum, att som nian nu pröfvat
saken i tvenne år, kunde man gärna afgifva yttrande till högre ort
om dess nytta; tre andra instämde häri, men konsistoriet kom icke
till något beslut. När så kanslern åter infann sig den 1 juni 1774,
förklarade rektor (Sidrén) öppet, att plenum kunde gärna taga alla
ekonomimålen, de öfrigas tystnad innebar tydligen ett
instämmande; Amnell ensam yttrade sig till förmån för majus, ju flera, sade han,
1 Odat. i kons. ark., Lit. ad varios.
J Denna förteckning är tyvärr ej bevarad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
