- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
528

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•528

säger nämligen där, att konsistoriets sessioner icke äro så täta som
folk tror, ty flera lördagar kunna gå förbi utan att dylika källas,
beroende på att ekonomin i en senare tid blifvit satt på en annan och
redigare fot dels genom tiondesättningars och afraders reglering
samt noggrannare hemmanskartor, hvilket allt skall komma
deli-berationema om rättegångar att efter band försvinna, dels genom
att ärendena grundligt förberedas af inspectura aerarii och
kontoret, så att om alla ekonomiska mål sammanräknas, upptaga de ej
mer än sex till sju sessioner om året. — Slutligen kan förmildrande
af domen öfver Upsalakonsistoriets oförmåga att genomföra en
varaktig reform anföras, att man i Lund gjort ett dylikt försök och
äfven där misslyckats, trots att Lund icke tyngdes af någon
sådan egendomsförvaltning som Upsala. Där hade man en tid
kommit därhän, att konsistorier höllos två gånger i veckan både för- och
eftermiddagar, hvarför den kloke Sven Bring föreslagit en indelning
i divisioner, som oclc vann kanslern grefve C. G. Löwenhjelms bifall
1763, men efter ett kort försök under knappt halftannat år hade
man äfven där begärt och fått återvända till den gamla ordningen.1
Ar 1777 fick man i Upsala åter upplefva ett af de fordom ej så
sällsynta våldsamma disputationsuppträden, som stundom förde
universitetets namn på ett mindre smickrande sätt ut öfver landet;
nu kade dock 36 år gått sedan något dylikt sista gången
inträffade, då J. G. Wallerius angrep Linné 1741. Äfven nu gaf täflan om
en ledig professur signalen till sammandrabbningen. Teol.
professor K. Clewberg hade aflidit den 30 nov. 1776. Bland de sökande
till hans plats befunno sig ej blott teologer ex professo, såsom teol.
adjunkten E. Hydrén och den oss välbekante e. o. professorn, men
tilhka teol. licentiaten L. G. Palmberg, utan äfven professorn i
teoretisk filosofi P. N. Christiernin, som i likhet med företrädarne å
sin lärostol gjort sitt ämne till en halft teologisk disciplin; kan
hade äfven låtit prästviga sig och ville nu gärna gå öfver till en af de
ansedda och indräktigare teologiska professurerna. Som specimen
för platsen skulle lian den 5 april ventilera en afkandling: »De
ope-rationibus Spiritus Sancti supernaturalibus in reconcibatione
bo-minis peccatoris cum Deo». Hans medtäflare L. G. Palmberg
uppträdde som extra opponent och gaf genom sin hetsighet anledning
till det spektakel som följde. För honom gällde det icke blott att
om möjligt gå illa åt Christiernin som sin rival utan ock att
hämnas, för det att denne kort förut opponerat mot en afhandling, som
Palmberg ventilerade och därvid drifvit för Palmberg misshagliga

1 Lunds Univ. Ilist. 1, s. 253.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free