Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•535
de bägge okända författarne, som i Dagligt Allehandas spalter
belackat studenterna.1 I denna skrifvelse erinrade konsistoriet med
fullaste rätt, att det så litet visat öfverseende med ungdomens
oordningar, att dess utslag ofta mildrats både af kansler och hofrätt;
de omtalade brotten voro konsistoriet obekanta, men det vore af
vikt, att de bestraffades, därest de voro sanna, man inåste ha reda
på den okände angifvaren, så att han kunde leda sin anklagelse i
bevis eller ock stånda till ansvar för osanna beskyllningar mot
ungdomen, hvars rätt det ålåge konsistoriet att bevaka. För egen del
fann det sig förolämpadt af påståendet, att universitetet vore i
aftagande ocli att några professorer visat mera smak att regera och
döma än att undervisa och uppfostra, äfvensom att rektorerna
kallades två gånger om året ombytte pohsmästare. Studenterna
beklagade sig ock hos konsistoriet öfver den skymf, som vederfarits
dem, och detta insände klagoskriften till kanslern och anhöll, att
då i den genom justitiekanslern väckta rättegången straffet icke
torde blifva svarande mot skymfen, han ville vidtaga nödig åtgärd
för att studenternas heder måtte blifva upprättad.2 Jag har icke
kunnat finna, att denna anhållan ledt till någon kanslerns åtgärd,
ej heller liar jag upptäckt, hvilken ända den på justitiekanslerns
befallning inför Stockholms rådhusrätt anlagda processen erhöll,
möjligen blef den i godo uppgjord och nedlagd.3
Hela denna historia vittnar ytterligare, att det vid denna tid
var modernt att tala illa om universitetet, och detta var icke
okunnigt om att så var. Yi hafva sett. huru det beklagade sig redan 1761
öfver att dess forna anseende var förloradt,4 och vid den stora
diskussionen inför prins Gustaf den 13 okt. 1768 ordade mer än en med
bitterhet om det förtal, för hvilket "Upsala var utsatt, hvartill man
sökte orsaken uteslutande i ungdomens uppfostran, i tidsandan samt
i föräldrars och barns ifver för att de senare fortast möjligt skulle
komma från universitetet för att så vinna tidig befordran. A andra
sidan ser det ut, som om det ständigt upprepade förtalet dock
skulle gjort någon verkan äfven på universitetskanslererna.
Höpkens och prins Gustafs uttalanden tyckas antyda något dylikt, ehuru
1 Se brefvet anfördt s. 533 not 1 ofvan. Författarne befunnos
vara, till artikeln i n. 18 stadens bokauktionator Norqvist och till n.
51—52 kanslisten vid borgarståndets kansli Lange (kons. prot. 4 april 1777).
2 Kons. prot. 6 maj 1777.
3 När förre docenten, sedermera källarmästaren M. Kewenter d.
1 april 1785 begär någon ersättning af universitetet, för att han 1777
försvarat universitetets sak i tidningarna, säger han, att akademiens tvist
har på något för honom okändt sätt assopierats (kons. acta 1785).
4 Se ofvan s. 382—383.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
