Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53(5
de inför konsistoriet beslöja det med att tala om nödvändigbeten
af att uppsöka de verkliga orsakerna till uppfostringsverkets förfall,
för att icke annars skulden måtte kastas på universitetet själft.1
Hvad Höpken angår vill jag dock påpeka, att opartiskheten i hans
omdömen om Upsala kan sättas ifråga, minnet från kanslerstiden
synes kafva kos konom lämnat efter sig en viss fördom mot
universitetet, som mer än en gång framträder. Det är betecknande nog,
att då ban 1773 söker en informator för sin son, säger ban sig icke
kunna vända sig till Upsala-professorerna därom, ty frågar ban Linné,
väljer denne en botaniker, frågar ban Floderus, får han en grek och
teolog, »dessutom», tillägger han, »pretenderar man, och beklagligen
på goda skiähl, at Upsala framföder mehra vidlyftiga än lärda
studenter, Lund däremot mera grundfaste och pålitelige».2
Välbekant torde vara det bittra omdöme, som en glänsande
personlighet vid Gustaf III :s hof, G. J. Ehrensvärd, fällde om
universitetet vid denna tid efter ett besök i Upsala om våren 1776.3
Han säger, att där klagades öfver studiernas förfall och ett
hotande barbari, och att spådomen tyckes vinna i sannolikket, när man
betraktar den ungdom, som där uppfostras. Belefvenket, danskonst,
ridning ock litet språk för att kunna uppträda vid hofvet är hvad
den unga adehi där lär sig, ingen enda tänker på vetenskapbgt
arbete, och sedan är det blott fråga om att köpa sig en tjänst. De
ofrälse göra på samma sätt, de öfvergifva vetenskapen, därför att
den kvarken gifver bröd eller anseende, de enda studier som odlas
äro de, som betala sig, såsom teologien och medicinen, af hvilka
själen betalar den förra, kroppen den senare. Fåfängt söker man nu
i Upsala ämnen till sådana män, som fordom gjorde universitetet
ryktbart, en Celsius, Elvius, Klingenstjerna, Rosén, Linné,
Rudbeck, Wallerius, Strömer. Deras arbeten äro knappt kända eller
multna bort outgifna och vårdslösade. Linné vissnar med sin
vetenskap, sonen kar ärft blott namnet, ej faderns kunskap. — Utan
tvifvel låg mycket sanning i Ehrensvärds dom, för såvidt den rörde
det unga släktet vid universitetet, men om han, som sannolikt är,
ansåg att ansvaret härför egenthgen föll på universitetet, så veta
vi, att orsaker, som lågo utom universitetet, förskyllde det mesta
af kvad han klagade öfver. Hvad den unga adeln angick, berodde
dess ytlighet och klena bildning på tidens frivola anda samt
hemmens och ståndsfördomarnas mindre lyckbga inverkan; kos ofräl-
’ Om Höpkens och prins Gustafs uttalanden se Bih. 4, s. 194 och
246.
3 Höpken till S. Älf 11 juli 1773 (Ups. Bibi., G. 350: g).
3 Ehrensvärds dagbok, utg. af E. W. Moutan 1887, del 1, s. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
