- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
538

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•538

samma».1 Huru oförtjänt det rop, hvari universitetet råkat, syntes
kanslern vara, och huru tungt han kände, att man just i hans tid
sökte gjuta olja på elden, hafva vi nyss erfarit af dess
smärtsamma bref, som han adresserade till Gustaf III.2

Vi hafva nyss sett, huru försöket med en konsistoriereform
misslyckades. Det gick icke bättre med den utredning, som
under dessa år på kanslerns den 20 okt. 1773 gifna befallning
företogs vid universitetet för att tillse, om icke en reform i
examensväsendet äfven vore behöflig, särskildt i den riktning att dels antalet
examina, dels antalet ämnen i gradualexamen kunde inskränkas.
Examensfrågan hade väckts trettio år tidigare (år 1744) på
initiativ af kanslererna, som önskade offentlighet vid gradualexamina,
hvilket åter konsistoriet afstyrkte," och likaså gick det, när några år
senare uppfostringskommissionen framkom med samma idé.4
Under den stora principdebatten den 13 okt. 1768 hade Linné och flere
uttalat sig skarpt mot de onödiga preliminärexamina, hvarjämte
äfven frågan om det stora ämnesantalet i gradualexamina bragtes
på tal af några, i senare afseendet hade dock tankarna varit
delade.5 För att förstå klagomålen öfver de många examina, bör man
erinra sig, att förutom de ursprungliga gradualexamina i hvarje
fakultet hade sedermera införts preliminära teologiska och filosofiska
fakultetsexamina för alla, som ville graduera i annan fakultet,
hvartill kommo specialförhör för professorn i oeconomia publica,
förhöret i statsrätt bortföll vid denna professurs afskaffande 1772;
slutligen funnos de 1749 och 1750 införda konsistorieexamina med
dem, som ämnade sig till rättegångsverken och kollegierna.

Konsistoriet hade den 28 jan. 1774 anmodat respektive
fakulteter att med anledning af kanslerns ofvannämnda begäran
inkomma med sina yttranden i examensfrågan. Huruvida teologiska och
medicinska fakulteterna någonsin efterkommit detta är ej bekant,
ingenderas protokoller hafva något i den vägen att förmäla,6 men
som vi nedan skola se, har åtminstone en af medicinska fakultetens

1 Murberg t. Gjörwell 13 juli 1780 (orig. i K. Bibi.).

: Se ofvan s. 531.

3 Se ofvan s. 180 ff.

1 Se ofvan s. 251 ff.

5 Se ofvan s. 434 ff.

• Konsistorium gör tlock icke undantag för någon fakultet, när det, d.
(i maj 1780 insänder till kanslern yttrande af »hvarje fakultet».
Sannolikt har teologiska fakulteten ej haft något skäl att tala om reform af
sina gradualexamina på grund af deras myckenhet, då under hela
frihetstiden blott två licentiatexamina där aflades af A. Knös 1754 och L. J.
Palmberg 1771.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free