Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•539
medlemmar, A. Murray, afgifvit ett uttalande i frågan. Från den
filosofiska ocli juridiska fakulteten hafva vi däremot yttranden i
behåll. Ingendera gjorde sig dock brådtom med saken.
Christiernin inlämnade visserligen till fakulteten ett memorial i saken den
16 nov. 1774,1 men fakulteten företog icke ärendet förrän den 8 mars
1775,2 och sedan det väl skett, lät den, trots upprepade påminnelser
af Christiernin, saken ligga i mer än två år, innan den expedierades
till konsistoriet;3 och detta i sin ordning tog sig nära tre år till,
innan det den 6 maj 1780 hade sitt utlåtande till kanslern färdigt.
Juridiska fakulteten dröjde i nära tre år, innan den företog
konsistoriets remiss af 1774 till behandling,4 hur länge det dröjde innan
konsistoriet fick del häraf är ej bekant. Härigenom kommo
emellertid endast de filosofiska gradualexamina, civilexamina och de
medicinska examina att skärskådas, redogörelse för hvardera af de
tre grupperna gifves för sig här nedan.
Inom filosofiska fakulteten rådde, om man undantager
Lost-borns uttalande, uppenbarligen den öfvertygelsen, att inga nya
examensförfattningar voro af nöden, och att om någon smärre reform
vore behöflig, kunde den vidtagas af fakulteten själf inom
konstitutionernas ram. Likaså ansågo nästan alla, att det af den
okunniga allmänheten öfverklagade mångläseriet icke vore något att göra
väsen af, ingen utom Christiernin ville göra en ändrig i bruket att
kandidaten examinerades i fakultetens alla ämnen, men alla
förutsatte tydligen, att hufvudämnena vore bestämmande för examen
och att insikt i öfriga ämnen kunde efter omständigheterna
nedjäm-kas ganska lågt. En redogörelse för de olika uttalandena visar
detta.
Christiernin, som tyckes varit mera ifrig än någon af de andra,
inlämnade, som vi sett, sitt yttrande först. Det vittnar om en så
riktig blick på saken, så sunda tankar och verkligt intresse för en
god universitetsbildning i allmänhet, att den, som endast känner
honom från hans bråkiga sida, måste förvånas, men saken var den,
att mannen var bättre än sitt rykte, och när lidelsen icke
fördunklade hans blick både klartänkt och rättänkt. Vetenskapernas mängd
har haft till följd, säger han, att fakulteten »blifvit för stor et molé
sua ruit, det kan nu anses för större mästerstycke att blifva en
fullkomlig philosophiae magister än en doctor i de öfre fakulteterna».
1 Bih. 4, n. 96.
2 Fak:s prot. i Bih. 4, n. 97.
3 Se filos. fak. prot. 11 april, 12 juni och 22 juni 1775; 12 och 19
mars. 11 april 1777.
4 Fak:s prot. 16 juni 1777 i Bih. 5, n. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
