Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•541
konstitutionernas föreskrift att kandidaten skulle vara »in
singu-lis disciplinis pkilosophicis versatus» vore icke rådligt att taga
afstånd, och att utesluta en vetenskap från examen vore att förvisa
den från universitetet, till skada för det allmänna och skam för
högskolan, han visste för öfrigt väl, att ungdomens klagan öfver
för många ämnen syftade just på de matematiska vetenskaperna.
Å andra sidan vore det ett misstag att tro, såsom kanslern tycktes
hafva gjort, att fakulteten fordrade lika mycket i hvarje ämne; hvad
den önskade var, att de, som i vissa ämnen gjort ovanliga framsteg,
icke skulle vara alldeles främmande för de öfriga; det hade ock
visat sig, att just de, som gjort betydande framsteg i ■vissa ämnen,
också lagt i dagen nöjaktiga insikter i öfriga. — Svedelius uttalande
gick i samma riktning. Klagomålen öfver examina grundade sig
på okunnighet eller ovilja mot universitetet, inga ändringar i de
gamla författningarna vore behöfliga, ocli den mångkunnighet, som
lagen fordrade, hindrade lika litet specialstudier som approbation
i examen, då i denna lärarne, under förutsättning af mera speciella
studier i vissa vetenskaper, åtnöjde sig med måttliga, ibland ringa
insikter på öfriga områden. — Af samma åsikt var Bergman, som
önskade särskildt betona, att om den mogenhet nu saknades, som
var vanlig i forna tider, berodde detta på förhållanden utom
universitetet, dels befordringslagarnes art, dels landets fattigdom,
som tvang att påskynda studierna. ■— Georgii utvecklade likartade
åsikter i ett onödigt långt andragande. Han ansåg, att Upsala nu
för tiden lämnade ifrån sig snälla magistrar, och att äfven den forna
så kallade goda tiden gifvit medelmåttiga ifrån sig; på en jämförelse
med de andra universiteten kunde Upsala endast vinna, det hade
händt, att den som här förvägrats skrifva pro gradu följande år fått
ett högt rum vid ett annat universitet. Iian påpekade dock två
saker, som kunde tarfva rättelse. Fordringarna i hvarje ämne voro
ej bestämda, detta läte sig dock icke så lätt göra, och i betyget låg
alltid något subjektivt, beroende på individens studiesätt och
lärarens uppfattning vid pröfningen; det andra var, att examen
blefve väl ytlig, när alla tretton professorenia skulle examinera inom
fyra timmar, således med blott en kvarts timma för hvar, detta
kunde afhjälpas genom att examen utsträcktes till två dagar. Han
nämnde ock, att för afhjälpandet af dessa olägenheter liade
tentamina införts för tjugu år tillbaka. — Äfven Ihre ansåg fördelaktigare,
att man så litet som möjbgt rubbade författningarna, och han
erinrade riktigt om, att lagen i sig icke var någon borgen för en god
verkan, ty »en god professor är bättre än de bästa constitutionen).
Han upprepade dock sitt gamla önskemål, att de tryckta exerci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
