- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
557

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•557

signerade teologie doktorer.1 I regeln tyckes kanslern kafva gjort
dylika utnämningar utan att inhämta vederbörande fakultets tanke,
kvilken kanske icke alltid var så belåten med presenten.2 En
annan titel af samma art var den af e. o. vice bibliotekarie, med
kvilken Lindblom, E. M. Fant och E. Götlin hugnades; att Lindblom,
som i tre år varit ordinarie amanuens, erhöll titeln (1 febr. 1776),
låter sig ju förklara, men att de bägge andra, som blott varit e. o.
amanuenser i respektive fem och tre år, ihågkominos 1779 med
titeln, förefaller mera eget, Fant hade väl starka förespråkare och
hade ju redan ett godt namn.

Var kanslern frikostig med e. o. adjunktstiteln, så var han i
stället vida sparsammare, då det gällde att godkänna en
docentkallelse, ock han höll på sin rätt att kontrollera, eventuellt vägra
bifall till kallelsen. Något stadgande rörande antalet af docenter
fanns icke och borde ej heller finnas, då ju detta måste bero på
behofvet af biträdande yngre lärarkrafter och väl äfven på vikten af
att binda ovanligt lofvande förmågor vid universitetet. I regel
ansåg man, att hvarje professor borde nöja sig med en docent, men
det var redan på 1760-talet ej ovanligt, att den ene professorn ägde
flera docenter, under det den andre icke hade någon. Egentligen
var det den filosofiska fakulteten, som försåg docentkåren med
rekryter; i den medicinska fanns, efter att J. G. Wallerius varit det
till 1741, icke någon under kela tidehvarfvet, och i den teologiska
ocli juridiska fanns stundom en, stundom ingen.
Prelektionskata-logerna visa detta bäst. 1763 fanns en teologie docent men ej mindre
än 17 i filos, fakulteten, 1765 fanns ända till 21 i den senare, ingen
i de tre högre. Sedan sjunker docentantalet i den filosofiska
stadigt ock var 1773 nere på nio stycken. Detta tyckes hafva berott
på, att fakulteten själf funnit antalet behöfva reduceras, åtminstone
har hon 1768 beslutit att med anledning af det sjunkande
antalet af studerande söka efter möjligketen minska docenternas
antal, »helst som deras myckenhet tyckes mindre gagna
inforniations-verket, ock de själfva hafva mindre förmån däraf».3 Rudenschöld
var af samma åsikt. Då kan 1772 tillskapade fyra e. o. adjunkter,
uttalade ban på samma gång sin önskan, att docenter tillsattes
sparsamt och icke utan talande omständigheter,’1 och då han följande

1 Teol. fak. prot. 3 maj 1779.

3 Prosperin säger i odat. bref t. Wargentin (sannolikt från maj 1782,
orig. i Vet. Akad. Bibi.), att om kanslern hört filosof, fakulteten, hade
nog flera utnämningar aldrig blifvit af.

3 Filos. fak. prot. 12 dec. 1768.

4 Se Bih. 4, s. 315.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free