Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•577
anbefallts af hans gunstlingar,1 om vikten af en sträng
hushållning har han ej heller någonsin haft ett begrepp, och lian har
kanske icke heller velat tro, att någon fara hotade universitetets
ekonomi, eftersom, trots Rudenschölds ständiga tal om de hårdt
spända finanserna, det dock ännu icke afhörts, att universitetet
kommit på obestånd. Därför tvekade han icke heller att samma höst
(7 nov.), sedan den halfva teologiska lön, som Lindblom fått 1779,
blifvit ledig, anslå den åt demonstratorn och e. o. professorn
Thunberg.
Stora förtjänster älskade Gustaf III att kungligt belöna, det
bör dock erinras, att det var lättare att göra det, då anvisningarna
icke gåfvos på hans egen eller statens kassa utan på andras. Året
efter nyss skildrade tilldragelse utmärkte han den visserligen högt
förtjänte och äfven i starkt behof af hjälp varande matematikern
Daniel Melaiiderhjelm med en pension af universitetets medel.
Denne, som själf icke alldeles saknade förmögenhet genom arf och
gifte, hade under sin i början lönlösa professorstid tillsatt en stor
del af sin egendom. Redan 1777 skref han melankoliskt till en
god vän,2 att han utomlands liade den äran att äga ett celebert
namn, under det han af sin tjänst icke ens hade kläder och dagligt
bröd. »Hade jag», utbrister han, »icke haft litet af mig själf, så
hade jag redan varit en stor stackare i gäld och fattigdom, som
större delen af mina camerater här». Ej utan skäl kunde han
sätta ifråga, att K. Maj:t skulle belöna hans förtjänster, och han har
vändt sig i saken till riksrådet C. F. Scheffer, tydligen emedan han
visste, att den sparsamme Rudenschöld icke skulle förorda något
anslag ur universitetets kassa. Saken drogs dock på långbänken,
ock härunder blef hans ställning så pass brydsam, att då han
vände sig till Wargentin för att bedja denne skaffa honom ett lån på
160 à 170 rdr. hos några förmögna män i Stockholm, sade han ärhgt
ifrån, att lian först om ett år kunde återbetala lånet.3 Hans
trogne vän Mallet förde emellertid ifrigt hans talan hos Wargentin,1
hvars trogna hjälp och förord hos tidens mäktige i alla
universitetsfrågor förtjänar ett varmt och ärligt erkännande. I dessa bref
erinrade Mallet, huru Melanderhjelm, som gjort af med 10,000 rdr.
1 Mallet misstänkte också, att Schröderheim motverkat
cirkulations-förslaget, se hans bref t. Wargentin 14 sept. 1781 (orig. i Vet. Akad. Bibi.).
2 Melanderhjelm t. lifmedikus Hallman 16 maj 1777 (Bergianska
saml. T. 17).
3 Densamme t. Wargentin 8 dec. 1780 (orig. Vet. Akad. Bibi.).
4 Mallet t. Wargentin 17 och 27 april, 7, 14 och 23 sept. och 27
nov. 1781 (orig. Vet. Akad. Bibi.).
Ups. Univ. Bist. III, 1. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
