Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•578
i sin tjänst och nu kämpade med ruin, ämnade sälja sin gård och
lämna Upsala, han kunde dock väl vara lika värdig att få
pension af konungen som Kellgren, Fischerström och annat »smått
folk». Man lyckades slutligen få fram saken till konungen, som
ställde sig vänligt till förslaget. När han dock vände sig härom
till Rudenschöld, gjorde denne svårigheter, emedan han ansåg
universitetet sakna medel. Detta har i hög grad förbittrat
konungen,1 som utan vidare utfärdade sitt bref till Melanderhjelms
förmån den 18 febr. 1782. Efter en hten eloge åt Rudenschöld för
hans kloka styrelse säger konungen här, att ban räknar för en af
sina angenämaste omsorger att vårda vetenskaperna och särskildt
att betrygga Upsala gamla lärosätes välfärd och heder och
därför äfven varit betänkt på att, så fort universitetets tillgångar
efter indragning af mindre nödiga tjänster det medgåfve,
ihågkomma med särskilda belöningar dem, som utmärkt sig framför andra
genom sin lärdom och undervisning. Med en liten pik åt kanslern
säger han, att ban af sig själf erinrat sig från sin kanslerstid
Melanderhjelms förtjänster, och att ban nu som vedermäle af sin
erkänsla, för hvad denne gjort för universitetet och vetenskapen,
anslår åt honom ett belopp af 250 rdr. att årligen utgå af universitetets
medel. För Melanderhjelm var gåfvan välkommen, den ökade hans
förmåner med 50 procent och befriade honom från bekymmer.
Ingen kan dock förtänka den hederlige kanslern, att han satt sig
emot dessa gunstbevis på bekostnad af universitetets hårdt
ansatta kassa och sannolikt ansett riktigare, att om något skulle
gifvas, vore det staten, som borde betala.3 Ett annat gunstbevis för
vetenskaphga förtjänster var, att konungen den 1 sept. 1782
tilldelade en årspension af 200 rdr., också af universitetsmedel, åt
Johan Ihres änka, som kommit in med en supplik och åberopat sina
svaga villkor. Härmed var man nog icke så nöjd vid
universitetet,3 och osäkert torde väl vara, om den förmögne Ihres änka lidit
någon nöd. En pension, som Rudenschöld dock förordat, var, när
1 Den 19 febr. 1782 (således dagen efter att brefvet för Melanderhjelm
utfärdats) Bkref Rudenschöld ett förkrossadt bref till konungen, hvari
ban bad om undseende med att han icke förstått, att dennes beslut varit
oåterkalleligen fattadt, och att hans invändningar således icke varit på
sin plats (orig. Ups. Bibi., F. 505).
2 Mallet hade tydligen också trott, att det var statsverket, som
skulle betala (t. Wargentin 23 sept. 1781).
3 Mallet anmärker med bitterhet i bref t. Wargentin 25 okt. 1782,
att Ihre ej haft sin lön på universitetets stat, haft större lön än audra
och åtnjutit stora ynnestbevis i anslag, och att han dessutom varit
förmögen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
