Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•581
några flere att examineras, förrän den promotionen var öfver,
men detta hade allenast fört till en onödig brådska, i det hvar och
en ville hinna med att komma in bland de femtio, och sålunda
ingalunda de skickligaste kommo med i antalet, ja ofta mången
skicklig, som för fattigdom eller andra orsaker måst vara borta under
periodens tidigare skifte, fått alldeles stå utanför, därför att
antalet redan före hans återkomst blifvit fullt. Då sökte man
ändra metoden och låta alla, som visade sig kompetenta, taga examen,
för att sedan, då det led mot promotion, utvälja de bästa och
utesluta de öfriga. Men då blef det än värre, ty, säger Melanderhjelm,
»då det lider mot denna exclusionsdagen, är ibland hela
candi-dathopen en allmän bestörtning, emedan mycket få äro, som
kunna med visshet vara säkra om sina rum till promotion, jag har ofta
haft compassion med dem. Sedan denna yttersta domen då är
förbi, och de excluderade då få veta sitt öde, så anse de sig hafva
förlorat en betydlig del af sin timliga välfärd och tro sig icke vara
nog soulagerade med den apparencen de hafva att tre år därefter
ändteligen vinna sin önskan, emedan de anse denna exclusion
ändå som en fläck för sin öfriga lifstid, hvilken vid befordringar skall
lända dem till nackdel; de beklaga då sitt öde, som utvalt dem att
dröja vid academien och mogna i år och kunskaper, häldre än att
några år förut resa därifrån till sina stift, där de redan kunnat vara
capelianer, äfven kyrkoherdar.»
Förgäfves hade man i Upsala länge klagat häröfver och väl
äfven upphört att hoppas på rättelse. Då föll plötsligen en
ljusstråle öfver den tryckta stämningen, i det Rudenschöld själf tog
upp saken genom att den 24 maj 1781 (året före en promotion)
skrifva till filosofiska fakulteten och med anledning af de
klagomål, som alltid förts af uteslutna kandidater, begära dess
yttrande, hvilken annan ordning som kunde anses nödig för att
afhjälpa detta; man får väl antaga, att han afsåg härmed att icke ställa
sig ovillig mot en reform. Fakulteten gjorde sig icke syimerbgt
brådtom trots sakens stora vikt, först den 17 oktober tog den upp
den till öfverläggning. I den skrifvelse af samma dag, som afgick
till kanslern, betonade den orättvisan af, att Upsala med 500 till
600 studenter endast fick promovera 50, under det Lund och Åbo
med 200 hvar fingo tillsamman promovera 70; fördelningens
orättvisa framginge ytterligare däraf, att på de två senare ställena vore
ej alltid antalet fullt, under det man i Upsala nödgades utesluta
en del. Den tillökning, som nu behöfdes, vore ej heller stor,
sannolikt högst tio stycken, något borde väl ock betyda, att promovendi
i Upsala vore äldre och mognare. Mallet, som särskildt ömma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
