Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•593
kunde tänkas komma att förfoga öfver ett öre för att återbetala
sin skuld; emellertid kade fordran på detta konto stigit 1781 till den
käpnadsväckande summan af 33,999 rdr. På samma sätt bokförde
man utläggen för reparationer för kela frihetstiden och framåt å de
olika institutionerna såsom fordringar å dessa etc. Omsider insåg
man, att det var uppåt väggarna att släpa med sig dylika
fordringar på sig själf och upplade i 1780 års bok ett
Generalutrednings-konto å dessa fordringar, ämnadt att vid tillfälle på en gång
afskrif-vas, och det var om denna afskrifning man förgäfves anhöll hos
Creutz. Det gick dock icke fortare att efter hans död få saken
afgjord, först den 21 mars 1797 medgaf K. Maj:t afskrifningen af dessa
fiktiva fordringar.1
Hade Creutz varit verkligt mån om att universitetets affärer
skulle bringas i bästa möjliga skick, hade han gjort bättre, om han
afstyrkt alla utgifter, som icke voro alldeles oundgängliga. I
stället se vi honom föreslå K. Maj:t 1783 att genast använda till
extra-löner den efter Ekermans död lediga lönen för den indragna
elo-quentieprofessuren, och dock kunde det icke gärna varit honom
obekant, att universitetets ekonomiska ställning var ganska svag,
ja man kan väl säga kritisk.3
Ingenting vittnar så om den pedantiska uppfattning af
universitetets verksamket, som gjorde sig gällande i Creutz’ tid, som hans
föreskrifter om redogörelser för föreläsningarna, om feriernas
begränsning med mera, allt åtgärder, som endast kunde reta och
onödigt plåga professorerna. Vi erinra oss, att Gyllenborg först kom med
idén att professorerna skulle examinera sina åhörare, att Elirenpreuss
sökte upprätthålla saken, men att prins Gustaf troligen låtit
stadgandet hvila på grund af professorernas föreställningar.3
Rudenschöld påminte ett par gånger om saken,4 men det torde vara
osäkert, om man brytt sig mycket om att efterlefva den olämpliga
föreskriften,5 sedan prins Gustaf i sin tid låtit den falla; säkert är,
att den nu ansågs orimlig och omöjlig att efterfölja." Man skulle
1 Afskrifningen framträder redan i 1795 års bok af det enkla skäl,
att denna ej var afslutad, då sagda kungabref ankom.
2 Käntmästarens kassaräkning visade en ej obetydlig brist vid
utgången af 1782, affärerna förbättrades visserligen 1783, men ställningen
kunde man ju ej med visshet öfverse förrän efter bokslutet.
» Se ofvan s. 179—80, 279 och 439.
4 Kanslersbref 4 mars 1773 och 2 febr. 1774.
5 Teol fak:s professorer hafva dock brukat förhöra en och annan
gång i termin (fak. prot. 12 april 1780), ehuru d6 erkänna, att det blir
omöjligt med ett talrikt auditorium.
• Georgiis och Ihres uttalanden 1775, se ofvan s 542.
Ups. Univ. Rist. III, 1. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
