Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•614
thius öfver moralen. Hvar och en hade ju blott en kvarts timma
på sig, och om äfven Neikter kunde därunder få tillfälle att utströ
några af sina geniala tankekorn eller Boethius att antyda några
djupsinniga filosofiska problem, så torde det varit svårt för de
öfriga tre, som just icke voro kända som några vetenskapens ljus, att
göra något af sina ämnen. Efteråt besåg konungen biblioteket med
dess konst- och myntkabinett, hvarpå ban inbjöd prokansler och
rektor att spisa middag vid sitt bord, en stor hedersbevisning, då
man känner konungens svaghet för rang och etikett, de öfriga
professorerna undfägnades såsom föregående dag vid
hofmarskalks-taffeln. Efter ett kort besök i konsistoriehuset för att taga
kunga-och kanslersporträtten i ögonsikte, afreste konungen kl. sex om
kvällen till Ekolsund. Hans vanliga raskhet, at ej säga nervösa
brådska, när det gällde att inspektera eller bese något, förnekade
sig således icke heller denna gång.
Med sin resa var ban tydligen belåten. Af de professorer,
som 1768 visat så liten förståelse för hans ungdomliga
reformtankar, voro de flesta borta, hans öga möttes i stället af ett yngre
släkte, som ban själf varit med om att draga fram, som han bättre
kände och med hvilket han bättre sympatiserade, såsom Fant, Neikter,
Lindblom. Den sistes omåtthgt smickrande tal vid
disputations-akten har naturligen måst smeka konungens öra, om det ock i
våra dagar skulle förefallit osmakligt, såsom när han efter aktens slut
vände sig till ungdomen med de orden: »Eder tillhör att välsigna
den skickelse, som låtit eder födas och uppväxa under hans spira
och så tidigt röna frukten af den vishet, hvarmed ban bereder vår
och tillkommande tiders sällhet.»1 Ett tydligt bevis på konungens
tillfredsställelse var, att ban före afresan utfärdade från Upsala
slott ett bref till sin son kanslern, i hvilket ban, till ett
erkännande af den utmärkta skicklighet och de insikter, som unge
Rosenstein lagt i dagen vid disputationstillfället, frikallade honom från
den exercitiedisputation, som borde föregå kandidatexamen, däri
låg ju ock en vacker uppmärksamhet mot ynglingens morbroder
Nils von Rosenstein. Och fem dagar senare (9 mars) lät han sin son
kanslern affärda en skrifvelse till rektor och konsistorium, i
hvilken denne delgaf konungens nyssnämda bref om unge Rosensteins
välförhållande och tillika gaf tillkänna, att konungens intryck af
Upsalabesöket varit, att lärosätet mer och mer inrättats efter
tidehvarfvets upplysning och afpassats »till det för samhället
gagneliga ändamål att utan åsidosättande af en grundelig lärdomsbygg-
1 Lindbloms tal blefvo på samtliga nationernas i konsistoriet
framförda begäran tryckta (kons. prot. 11 mars 1786).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
