Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•621
sina unclersåtares lydnad än den, som råder öfver halfbarbarer. Det
är i skymningen och vid det matta eldsljuset, som taskspelare med
mesta framgång sätta sin konst i utöfning»: Visste man icke, att
Neikter var varm gustavian, kunde man trott, att i denna tes legat
ett doldt hugg mot Gustaf III:s regeringssätt. Den 12:te tesen ljöd:
»Många författningar vid de tyska högskolorna äro olämpliga i vårt
land»; därmed uttalade Neikter en åsikt, som delades af alla hans
kolleger, hvilka voro vana att höra en ytlig kritik upphöja de tyska
förhållandena på bekostnad af de svenska. 14:de tesen: »Man torde
kunna anse brådskan att lära allt på en kort tid och alla vetenskaper
på en gång såsom ett af de hufvudsakeliga misstag, hvilka
afhål-la den uppväxande ungdomen att få grundeliga kunskaper» satte
fingret på ett af det dåvarande studiesättets öppna sår och afsåg
väl att indirekt värja universitetslärarne för den obefogade
misstanken, att just de buro skulden för den bristande mogenheten hos
dem, som lämnade universitetet. Fants energiska opposition
gällde hufvudsakligen 12:te tesen. Säkerligen måste det roat konungen
att höra de bägge antagonisterna på slutet samstämmigt lofsjunga
två inrättningar vid de tyska universiteten, nämligen att deras
representanter hedrades af furstarne med uppmuntrande titlar (som
en sådan föreslog Neikter humoristiskt att använda den af
»Läs-råd»), och att lönerna utbetaltes förskottsvis, hvilket befriade en
professor från att lämua ut på kredit sin dyrbara lärdom. Om unge
Rosenstein berättades, att han opponerat med sådan styrka, att
han satt själf ve Neikter på det hala, äfven Holmbergson hade
gifvit sådana prof på sitt skarpa hufvud vid oppositionen mot 6:te
tesen, att det tycktes bebåda för honom utsikt till en
framstående plats i statens finansverk.1 Vice bibliotekarien Filenius hade
däremot så godt som gjort fiasko, särskildt genom en viss
predikoton och sina »gammalmodigt prästerliga idéer», vid hvilkas
vederläggning Neikter icke sparat sin kvickhet.2 Det gör ej ett upplyftande
intryck att finna Neikter afsluta akten med en smickrande
hän-vändning till den närvarande lille prinsen, sådan att den till och
med då måste synts väl stark. Han tillät sig att säga: »Vår ringhet
och underdåniga vördnad vill säga oss, att E. K. Höghet vid våra
oöfvade samtals åhörande nedlåtit sig under sin höghet, men då
E. K. Höghet behagar anse ungdomens framsteg såsom ett vär-
1 Tesen 6 ljöd: »En handlande adel är mindre skadelig i et
monar-ehiskt än i ett aristokratiskt regemente».
2 Silfverhjelms relation härom (Bih. 5, s. 177) bekräftas af en
anonym redogörelse för Filenii opposition (Ups. Bibi., U. 95), som visar,
att Filenius just ej ådagalagt någon kvickhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
