Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•650
honom att återbetala dem. K. Maj:t löste fintligt tvisten den 29
mars 1791 genom att skylla på kanslerns missuppfattning (d. v. s.
på sig själf) ock låta Tingstadius nu blifva ersatt med att ännu för
detta år få uppbära halfva den indragna teol. professorslönen,
hvarigenom denne för en gång fick vida mer än öfriga professorer. Jag
kar anfört detta, emedan det tjänar till prof på, huru trassligt det
blef med att hålla reda på dessa anvisningar på indragna löner, det
visar ock, att anspråkslösket icke var någon af Tingstadii dygder.
Den grekiska professuren skulle under året 1790 två gånger
växla innekafvare. Dess lysande representant Johan Floderus, som
1786 varit på förslag till Linköpings stift och som Växjö stift önskat
sig till herde 1787 efter Osander,1 hade aflidit den 28 april 1789.
Högt uppburen som lärare och människa erhöll han på sin graf af
fullt vittnesgill person det erkännandet, att kan icke haft en enda
ovän och aldrig varit föremål för förtal.2 En värdig efterträdare
saknades dock icke i den imge, knappt trettioårige adjunkten i
österländska språken Abraham Thorberg.3 Han erhöll ock vid
förslagssättningen 4 juli 1789 alla röster utom två till första rummet, ock
Rosenstein, som hade höga tankar om käns begåfning, lade sitt ord
för honom,4 hvarpå utnämningen följde den 3 febr. 1790.
Thorberg skulle icke få verka länge på sin plats. En tärande lungsot
gnagde på hans unga lif, som förmörkats af kamp med fattigdomen.
Tidens ohjälpliga löneförkållanden återspeglas bjärtare än annars
i hvad som vederfors honom. Nämd adjunkt 1787 tillträdde han
aldrig denna lön (som Tingstadius innehade som e. o. professor och
behöll till en tid som ordinarie), och ej heller till sin professorslön
kunde han komma; han var ock i den sorgliga belägenheten, att tre
dagar efter hans utnämning anmäldes i konsistoriet, att han för
långvarig sjukdom befann sig i den svåra ställning, att han saknade
det nödvändigaste, hvarpå detta genast gaf honom ett lån å 100 rdr.,
för hvilket prokanslem gick i borgen för ena halfvan, de närvarande
1 01. Wallqvist t. Floderus 15 juni 1787 (Ups. Bibi., X. 216).
’ Rosensteins minnesteckning i Vitt. Akad. Handl. 5, 1796.
3 Thorbergs Utkast till en kritisk historia om österländska språket,
1785 och hans disputation De poesi Homerica, 1786 sattes högt af en
sådan kännare som P. F. Aurivillius (se dennes program 14 juni 1790).
4 Kanslersbref vet t. K. Maj: t 11 jan. som naturligen Rosenstein
uppsatt, tillerkänner Thorberg ett ostridigt företräde framför de två andra
på förslaget, adjunkten i Lund A. Hylander och prosten i Tibble, Kr.
Clewberg. Efter Thorbergs död skref Rosenstein t. Gustaf III (»Ur
R—s brefsaml.» utg. af Schück 1905, s. 31), att Thorberg »blir svär att
ersätta, dess snille och kunskaper voro sällsynta».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
