Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•653
1754 innehöll, att professor Kalsenianus vore själfskrifven att,
därest han vore äldst i fakulteten, intaga domprostplatsen, om den blefve
ledig,1 och hans åsikt delades af de öfriga. Alla tio (prokanslern
inberäknad) satte Kinmark på första rummet, andra rummet fick
professor borgströmianus Johan Lostbom, som sedan många år kastat
sina ögon på en teologisk professorsplats och redan 1771 låtit
prästviga sig, 1777 fått Grans pastorat vid sidan af sin filosofiska
professur och 1787 Danmarks prebende efter E. Hydrén med säte i
domkapitlet, samt 1779 gjorts af K. Maj:t till teologie doktor. Det
starkaste motivet för hans uppförande å förslaget, och som nog bestämde
många, var hvad Neikter åberopade, nämligen att Lostbom redan
var ledamot af domkapitlet och teologiska fakulteten, hållit
föreläsningar i pastoralteologi och »altid både med lära och lefverne
visat prof af den foglighet, fridsamhet och tolerans, som altid och
isynnerhet i närvarande tidehvarf äro så nödiga för en teologie
professor». Tredje rummet fick e. o. teologie professorn Olof Domey.
Samma dag sattes förslag till professuren efter Amnell. Teologiska
fakulteten (d. v. s. Kinmark och Domey) uppförde 1) teol.
adjunkten och e. o. filosofie professorn L. Palmberg, 2) teol. adjunkten
Johan Winbom och e. o. teol. adjunkten Sven Casparsson Wijkman,
hvarvid dock Domey oinförmälte, att trots sina sextio år skulle han
nog varit hågad att mottaga denna professur, om han blott varit
säker om lönen. Konsistoriet anslöt sig nästan enhälligt till
fakultetens förslag.
Befordringsärendet fick en för universitetet säkerligen
oväntad utgång. Det fördröjdes först genom att Christiernin, som varit
sökande till domprosttjänsten och fått tre röster, sökte hos K. Maj:t
klaga ut Domey på den grund, att denne stod på förslag till Tierp
och att, om han under tiden nämdes därstädes, domprostförslaget
blefve ofullständigt, men K. Maj:t ogillade besvären den 2
november; det bör härvid nämnas, att borgerskapet begärt hos K. Maj :t att
fà Christiernin till domprost. Kanslern dröjde därpå i två
månader, innan han lade ärendet för K. Maj :t, den 11 jan. 1790 ingick kan
med förslaget, och följande dag nämde konungen Lostbom till
domprost. Gustaf III har således icke ansett sig bunden af sin faders
bref af 1754, som tillerkände Kalsenianus i föreliggande fall före-
1 Vid Kalsenianska professurens fastställande 20 dec. 1754 (se
Urkunder etc. 1902, s. 217) hade K. Maj:t stadgat, »att enär primaria
pro-fessio theologica . . . ledig blifver och innehafvare af denna nya profession
är till sina tjänstår uti ofta berörde theologiska facultet den äldste, ban
då på lika sätt som hittills öfligit varit, oklandrad må få tillträda
bemälta primariam professionem».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
