- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
667

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•667

det förhatliga reglementerandet för föreläsningarna från Creutz’ tid,
utgör ett af de intressantaste ögonblicken i universitetets historia
för detta år.

Konsistoriet hade förrättat sitt nya kanslersval med den
skyndsamhet, som nu mera blifvit till regel. Den 31 mars hade det
fått underrättelse om Gustaf III:s död, kansleriatet stod således
ledigt genom den unge konungens tronbestigning, och den 2 april
valdes hertig Karl utan afvaktan af, att som vanligt ett kungabref skulle
uppfordra till valet. Man hade vågat handla så, på grund af en
uppmaning från den i Stockholm varande prokanslern, men man var
icke utan oro för att denna öfverträdelse af formerna skulle kunna
misstydas.1 Den -5 april infann sig emellertid prokanslern, som
under detta år ofta uppträdde i konsistoriet och nästan tog sig ett slags
förmynderskap öfver detsamma, och meddelade, att hertigen
antagit valet och att konungen bifallit. Efter sammanträdet uppträdde
prokanslern på gustaviani gård, där ungdomen samlats, och den
förre talade till studenterna om konungens bortgång, Gustaf Adolfs
tronbestigning och att hertigen blifvit kansler. Den 15 maj afgick
till Stockholm en af prokanslern anförd deputation af ej mindre än
13 medlemmar, den mottogs af både konungen och hertigen,
hvilken senare nu officiellt antog kallelsen, hvarom han ock den 26 maj
aflat skrifvelse till konsistorium. Så litet bekymrade man sig oni
formerna, att ej ens ett kungabref, som stadfäste kanslersvalet,
ansågs nödigt. Till namnet kvarstod till en början Rosenstein som
hertigens högra hand i kanslersärenden. Prokanslern hade den 5
april meddelat, att hertigen befallt, att Rosenstein »så hädanefter
som hittills måtte besörja om föredragningen af kongl, akademins
ärenden», och K. Maj:t utfärdade äfven den 4 juni bref, att han på
hertigens åstundan uppdragit åt Rosenstein att uppvakta hos denne,
då akademins ärenden föredrogos.2 Men redan det besynnerliga
uttrycket, att ban skulle uppvakta vid föredragningen, ej själf
föredraga, antyder, att hans roll var förändrad, och säkerligen upphörde
man alldeles att höra honom, efter det att i juli alla gustavianer
af-lägsnats och ersatts med Reuterholm och hans män. Hertigens
rådgifvare i universitetsfrågor blef, allt sedan ban mottog kansleriatet,
den forne kanslerssekreteraren J. E. Noréen, som försatts i
dispo-nibilitet efter Creutz’ död, då ban icke ville tjäna under Rosenstein.

1 Rektor K. Dahl t. Rosenstein 2 april 1792 (Ups. Bibi., F. 830: b).
Dahl anhåller, att valet ej omtalas, förr än deputationen till hertigen
afgått, och att det kungliga bref, som skall afgå om vals anställande, måtte
antidateras; något sådant afgick dock aldrig.

J Orig. i Ups. Bibi., X. 289.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free