Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
att kugga studenterna utan vidare, särskildt om föräldrarne voro
mäktiga, och hvad hjälpte slutligen att hålla på examen,
därest kollegierna antogo inträdessökande utan att de företedde
examensbetyg. Föga öfver tio år hade därför förgått efter dessa
examinas införande, innan man i Upsala önskade sig vara af med dem.
Det var ock en bedröflig tafla, som konsistoriet 1761 uppdrog af
dessa examinas art och obehag.1 De moderna slagorden »tour och
anciennitet» hade gjort föräldrar, barn och informatorer lika ifriga
att göra dessa examina till ett hastverk; många ville aflägga dem
efter en termin, efter två ansåg man sig kunna taga den med riktig
heder, inga föreställningar hjälpte, och man hade någon gång måst
skrida till den extremiteten att kugga. Examina medgåfvo icke att
grundligt pröfva examinandens insikter. En tre timmars examen
till rättegångsverken af tre professorer med 8—12 stundom flera
studenter gåfve hvarje professor blott 5—7 minuter för hvar
examinand, protokoll öfver svaren kunde därför icke föras; det vore
föga bättre med civila examina, ty voro lärjungarne där färre, så
voro examinatorerna flera, från sex till åtta. Toge man
tillräcklig tid för examen, så skulle en mängd föreläsningar försvinna.3 Det
vore därför bäst, om examina toges bort och kollegierna själfva
profvade sina blifvande auskultanter, som ju kunde medhafva betyg
från Upsala om hvad de läst. Man häpnar då man läser detta
fattigdomsbetyg, som professorerna gåfvo sig själfva. Höpken fick vid
sitt afskedsbesök 1764 lyssna till ett upprepande af den sorgliga
visan,3 och han godkände då (d. 15 febr.) det förslag som
konsistoriet framställde, att man till förekommande af den värsta
brådskan skulle fastslå, att de som ville aflägga examen till kollegierna
skulle minst ett år förut hafva examinerats i latinet medelst
ex-plikation af en auktor och ett exercitium stili.
Det var icke underligt, om man å högre ort fick den
uppfattningen, att universitetets intyg icke voro mycket att lita på, och
att därför kungliga förordningen af 12 nov. 1766 om lagarnas
verkställighet föreskref, att hofrätter och kollegier skulle förrätta
inträdesexamina med dem som där sökte tjänst, ehuru de akademiska
vittnesbörden icke skulle därför afskaffas, låt vara att de icke gjort
åsyftad nytta. Åtgärden borde tillfredsställt universitetet, trots
1 Se kons:s Anmärkningar vid projektet till kanslersinstruktion
1761 (Bih. 4, s. 156 ff.).
1 30 till 40 säger Berch 13 okt. 1768. Hans yttrande då visar, att
han tydligen är författare till motsvarande parti i nu omtalade
»Anmärkningar ».
3 Se Bih. 4, s. 179 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
