Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
som en ny stjärna i kemiens värld, dä Ihre verkade med samma
framgång som förr, och många andra lärare af hög rang intogo
åtskilliga lärostolar. Så litet är aura popularis en värdemätare pä
den vetenskapliga andan vid ett universitet.
Detta misskännande hvilade länge tryckande på universitetet,
äfven efter att Gustaf III inledt sin egen glänsande regering, och
han har nog åtminstone i början själf ej varit alldeles främmande
för uppfattningen. Jag har sökt uppvisa hvarför så var, de
olyckliga partislitningarna drefvo konom redan vid unga år till en
skef uppfattning af universitetets förhållanden och af dess män,
och den stränga vetenskapen förblef för en man af hans natur och
med hans både ytliga och halffranska uppfostran en irrationell
storhet. Till hans ära länder, att ban under de senare åren genom
talrika besök vid universitetet både lade i dagen sin egen aktning
för dess betydelse och dess arbete samt bidrog att återgifva det
dess plats i allmänna opinionen. Jag har ock uttalat som min
åsikt, att trots den glans, som Gustaf III:s snille, varma intresse och
mäcenatskap spridt öfver konst och vitterhet, och med allt
erkännande af hans förtjänster i detta afseende, man icke kan uppvisa,
att tjusarkonungen som person och regent på något starkare sätt
inverkat på universitetets utveckling i hans tid. Och man kan icke
med någon rätt påstå, att de namn, som knötos vid detsamma i
hans senare år och som därför egentligen kunnat betraktas som
exponenter för hans tid, voro på något sätt öfverlägsna dem som han
själf ärfde från frihetstiden, förhållandet är snarare omvändt. Man
spårar icke keller i universitetets allmänna karaktär något
starkare utslag af den riktning, som konung Gustaf skulle personligen
representerat, dominerandet af den franska litteraturen och den
franska smaken öfverkufvud. Våra lärde i hans tid hafva tagit
lika starka intryck från England och än starkare från Tyskland,
åtminstone hvad filosofien och språkvetenskapen angår; på det
naturhistoriska och matematiska området har universitetet gått sin
egen själfständiga väg, som våra snillen uppbrutit redan långt före
hans tid.
I ett afseende torde den vetenskapliga undervisningen tagit
ett stort steg framåt under tidehvarfvets senare hälft. Latinet
stod visserligen kvar som det officiella disputationsspråket, men på
föreläsningarna kämpade modersmålet redan om platsen med
romarspråket, och i den enskilda undervisningen, som ägde en så enorm
betydelse för lärjungarnes personliga utveckling, har
modersmålet säkerligen varit allenaherrskande; det är ju ej svårt att förstå,
hvad redan det betydde, att vid alla institutionsöfningar, där ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
