Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
domen skulle uppfostras till eget vetenskapligt arbete, läraren
begagnade sig af svenska språket. Först så kunde en i ordets fullaste
mening själfständig svensk vetenskap göra rätt för sitt namn.
Det polybistoriska drag, som icke var så ovanligt hos
1600-talets lärde, blef allt sällsyntare under fortgången af vårt tidehvarf;
denna förändring hängde samman med den förändring som
vetenskapen själf undergick vid denna tid. De olika disciplinernas
relativt ringa omfång och obestämda afgränsning inbördes hade i
flydda tider gjort det rätt naturligt, att en vetenskapsman
samtidigt sysslade på vidt skilda områden, som i våra dagar skulle
synas förbjuda allt vetenskapligt så att säga hälftenbruk. 1 den mån
emellertid hvarje vetenskap under tidens fortgång vidgade sitt
område och fördjupade sitt innehåll, blef det allt nödvändigare att
koncentrera sig, därest man ville uträtta något betydande och
varaktigt, och den kritiska metod, som vetenskapen alltmera anlade,
innebar, att ett kringflackande på skilda fält endast kunde föra till
ytbghet och ovetenskaplighet. Den genomförda speciahseringen
af vetenskaperna gjorde polyhistorerna i det hela taget till ett
utdöende släkte. Också stamma de män, som ännu i vårt tidehvarf
kunna göra anspråk på att bära detta namn, egentligen från det
förra århundradet, så en Erik Benzehus, en Olof Celsius den äldre
och en Göran Wallin. Dock hade man ännu icke kommit till den
ensidigheten, att specialisten icke såg något annat berättigadt i
världen än sin enskilda vetenskap. Det universella sammanhang,
som knyter alla vetenskaper samman, hade man då ännu fullt klart
för sig, och man fordrade af den akademiske läraren, att hans
specialstudier skulle hvila på och stödjas af en rätt omfattande
universell bildning.
Skulle universitetets vetenskapbga betydelse mätas efter
omfånget af dess lärares produktion i denna tid, skulle omdömet
synas böra utfalla ogynnsamt, ty om man undantager den massa af
arbeten som Linné förde ut i världen, är antalet af våra
universitetslärdes skrifter visserligen icke imponerande, snarare synes det
väl litet. Man har dock härvid att erinra sig, dels att
vetenskapens produkter skola vägas icke räknas, dels att fridetorna af
månget snilles tankeskärpa och upptäckareförmåga kommit vetenskapen
till godo i form af den undervisning ban gifvit framstående
lärjungar, utan att därför mycket af hans verksamhet blifvit i tryck
synligt. Det är dock naturligen alltid att beklaga, det våra snillens
arbeten ej kommit en större läsarekrets till godo genom
tryckpres-sarnas förmedling och att de sålunda kunnat bevaras äfven åt
eftervärlden. Åtskilliga rätt starka hinder hafva dock i detta tide-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>