Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
visserligen påräkna att få ut allt hvad hans flitiga penna
framalstrade, hans ämnen ägde en viss aktualitet som gjorde dem
eftersökta äfven i Sverige och han hade därtill att påräkna en
europeisk läsarekrets, alldeles frånsedt hvad i öfrigt hans originalitet,
snille och stora namn betydde för spridningen af hans verk.
Likaså kunde en J. G. Wallerius för sina svenska arbeten i hydrologi,
mineralogi och åkerbruk, en A. Berch för sin Inledning till allmänna
hushållningen och N. Wallerius för sina talrika arbeten i filosofi
och teologi ej röna någon svårighet för att få dem förlagda, dels
för den större publik äfven utom universitetet som de två förste
kunde förvänta sig, dels för deras arbetens egenskap af
läroböcker afsedda för undervisningen. Att åter utgifva på eget förlag var
ej blott förenadt med risk utan äfven med en massa af besvär och
bekymmer.1 Obetydliga hafva ock de arfvoden varit, som någon
gång betalats.2 En Linné fick för Flora Svecica och Historia
Ani-malium 18 daler kpt. arket, hvilket ju vill säga, att för en bok på
20 ark fick han icke mera än hvad två kungliga stipendiater i högsta
klassen uppburo, 12 år senare fick han dock för femte upplagan af
Systema naturae 50 daler arket. N. Wallerius fick för sin psychologia
rationalis 1758 nöja sig med 12 dlr. kpt. pr ark, för sina Prænotiones
tbeologicæ fick han dock 15 daler år 1756, under det J. G. Wallerius
1745 erhöll 18 daler för sin Hydrologia och Mineralogia.3 Med alla
prisers stigande under tidens fortgång har väl ock
författararfvo-det stigit, men det torde vara svårt att taga för god boktryckar
Salvii uppgift, att han för vissa arbeten betalt författaren efter 20
plåtar, d. v. s. 120 dlr. kpt. för arket, då man ser
Upsala-förlägga-ren M. Svederus, när han 1784 bjuder Thunberg för hans stora
Resebeskrifning 45 dlr. kpt., säga om sitt anbud, att det var »det
högsta som för något svenskt Mst. hos oss blifvit betalt».’’
Försäljningen utrikes tyckes icke hafva varit någon lysande affär att
döma däraf, att Gjörwell 1777 kunde påstå, att om den då gällande
exportpremien af 15 procent upphäfdes, kunde han ej längre med
vinst afsätta något på utländsk ort.5 Och man kan väl fråga, hur
1 När Torb. Bergman 1780 fann boktryckar Salvius omöjlig och därför
utgaf andra delen af sina Opuseula på eget förlag, vållade det honom stort
obehag (Bergman till Wargentin 11 aug. 1780, Vet. Akad. bibi.).
- Jag följer här den enda och intressanta uppsats, som skrifvits om
denna sak, af O. Sylvan: »Anteckningarom författararvoden under
frihetstiden» i Samlaren 18, 1897, s. 156 ff.
3 Salvii kontrakt 20 juli 1745 och 26/27 juni 1756 med dessa herrar
finns i K. Bibl:s autografsamling.
4 M. Swederus till Thunberg 24 juli 1788 (Ups. Bibi., G. 300: aa).
5 Gjörwell till hofkamrern Fr. Sparre 3 okt. 1777 (Berg. saml. T. 17).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
