Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
det förhöll sig med utsikten att få vetenskapliga arbeten sålda
inrikes, då man ser den unge begåfvade M. Floderus missmodigt skrifva
till Gjörwell, att han troligen måste öfvergifva sina historiska
studier, ty hvartill skulle det tjäna att söka författa något då »ingen
trycker och ingen läser»,1
Mer än en torde föreställa sig, att professorerna icke så sällan
begagnat sig af disputationens form för att offentliggöra frukterna
af sina litterära mödor. Redan en flyktig blick på
afhandlin-garna visar dock, att så icke varit förhållandet, det är nämligen
ganska sällsynt att finna, att en professor försökt att i en serie af
disputationer framlägga något eget större arbete. D. Melanderhjelm
har visserligen gjort det vid tvenne tillfällen, först med »De
Atmo-sphæra tellurem ambiente» 1763—-70 i 8 partes, sedan med skriften
»De initio et progressibus astronomiæ physicæ» 1772—79 i 6
partes; D. Solander utgaf likaså 1774—83 »Strödda lagfrågor» i 36
partes, och Olof Rabenius sina »Primæ iurisprudentiæ
communis Svecanæ lineæ» 1760—63 i 6 partes, men det är icke lätt att
upptäcka flera dylika.2 Förklaringen är ganska naturlig.
Responden-terna skulle ju betala disputationen, och detta voro studenterna
föga vilhga att göra, om de icke finge hafva någon del i
författarskapet och sålunda skörda någon ära af det som de betalade, men
att stå och skyldra som rena respondenter för ett parti af en
professors under utgifning varande arbete därtill hade de föga lust.1
Jag föreställer mig därför nästan, att Melanderhjelm fått själf
bekosta sina disputationer när de varit af dylik art; om Solander
och Rabenius möjligen icke behöft bestrida kostnaden, kan det
hafva berott på, att de unga juristerna voro villiga att åtaga sig en
responsion under dem, emedan de sålunda undsluppo
hofrätts-eller civilexamen. Denna utväg att offentliggöra ett arbete har
således af lättförklarligt skäl ej stått professorerna i allmänhet till
buds. — Då jag nu lämnar detta kapitel om den vetenskapliga
produktiviteten, torde kanske ej vara öfverflödigt att än en gång
erinra om, att denna icke är den enda eller ens den afgörande
mätaren för en professors insats i universitetsarbetet. Hans
lärareverksamhet kan hafva haft ett ofantligt inflytande på högskolans veten-
1 Floderus till Gjörwell 30 mars 1790 (orig. i K. Bibi.).
3 Naturligtvis kan man icke räkna hit, när O. Celsius d. y. utgaf siua
Monumenta Palmsköldiana, eller E. M. Fant sina Observationes selectæ.
De förra innehöllo ju blott urkundsaftryck, de senare åter äro historiska
uppsatser utan inre sammanhang, troligen bearbetade af respondenterna
efter Fants samlingar.
3 Melanderhjelm vitsordar ju (Bih. 5, s. 123) studenternas lust att
själfva skrifva sina exercitiedisputationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
