Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
skapliga karaktär och på hans lärjungars vetenskapliga utdaning,
ehuru hans verksamhet icke satt spår i efterlämnade skrifter. Här
gälla än i dag de vackra ord, som Nils von Rosenstein yttrade vid
Johannes Floderi graf:1 »I den lärda verlden äro de i synnerhet
dömde til en oförtjänt glömska ..., hvilka, utan at lysa genom skrifter
eller påfund, i andras undervisning sätta sit nöje och sin ära.
Tiden tyckes dock vara inne at döma med mera billighet.
Erfarenheten bör, om ej förr, i våra dagar hafva bevist, at de som uplysa
människor och dana deras tankesätt äro de som verkeligen
grundlägga staters öden.»
En stor svårighet, för det vetenskapliga arbetets drifvande,
i första hand naturligen för studenterna, låg däri att nödiga böcker
icke voro lätta att åtkomma; fattigdomen var äfven här ett
hinder, ett annat låg i bokhandelns outvecklade skick. Nesselius
klagade 1722, att kan icke kunde föreläsa Arriani Tactica, emedan
ingen af hans åhörare ägde boken, hvarför han måste öfvergå til
Iso-crates’ panegyricus.2 1749 omtalar ju Amnell, att ban vid
föreläsningarna måste taga hänsyn till, om en auktor stod ungdomen
till fångs ;:1 vid prinsens besök 1768 suckar Rabenius öfver den nästan
totala bristen på arbeten i svensk lagfarenhet lämpliga för
ungdomen. Mot slutet har genom bokhandelns utveckling och väl äfven
genom professorernas inverkan på studiesättet en stor förändring
häri inträdt. Jag erinrar om Melanderhjelms förut åberopade
betecknande beskrifning på, huru i hans ungdom på 1740-talet
studenten vanligen, förutom ett par latinska auktorer, Novum på
grekiska, ett gammalt teologiskt kompendium samt en och annan
grammatika, endast hade på sin hylla afskrifter af professorernas
kollegier, under det att vid den tid han skrifver (1783) man oftast
finner en med goda böcker väl furnerad bokhylla.’’
Men fattigdomen har nog ock hindrat professorerna själfva
att, såsom behöfts och de väl själfva önskat, förse sig med den
litteratur som erfordrades för deras arbeten. Då man genomgått
bouppteckningarna och bokauktionskatalogerna för denna tid,
kommer man till den slutsatsen, att flertalet ingalunda varit försedt
med ett större bibliotek. Undantag gifvas naturligtvis. Hos
sådana gamla, förmögna och lärda män som L. Roberg och O.
Rudbeck kunde man ju vänta att möta ett vackert bibliotek, den förre
1 Se Vitt. Akad. handl. 5, 1796, s. 379.
2 Nesselii föreläsningsredogörelse 1722/23 (Ii,. Ark.).
3 Se Bih. 3, s. 401.
1 Bih. 5, s. 94 och 96.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
