- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
546

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-546

att regeringen 23 april 1719 nedsatt det ompräglade
mynttecknets värde från 32 öre (1 daler) smt. till 2 öre, hvarvid tillika en så
godt som värdelös försäkringssedel å 14 öre aflämnades af staten,
nedskref universitetet betydligt värdet å sin stock af mynttecken,
och, sedan det i långa år förgäfves hoppats att få dem inlösta af
staten, afskref det slutligen hela beloppet.1 Universitetets affärer voro
dock så goda, att de redan 1719 utvisade en behållning af 2,363
dlr. smt. trots förlusten på mynttecknen, och denna behållning gick
sedan i ett tämligen stadigt stigande som bort skingra alla
bekymmer. Också kunde man 1723 utan någon risk begära och
bekomma en löneförbättring som var så behöflig och år 1731 få denna
ytterligare utvidgad.2 Inkomsterna stego i regeln tack vare stigande
spannmålspris vida öfver de 26,752 dlr. smt., till hvilka de beräknats
i 1699 års stat. Så t. ex. stego de 1723 öfver 34,000, ja hunno 1728
upp till den höga siffran af 49,000, det var då ej svårt att komma
ut med en benådning som icke i någon betänklig grad stegrade
utgiftssumman.3 Och affärerna gingo icke sämre ihop, efter att den
andra löneförbättringen beviljats 1731. Visserligen gick året 1731
jämt ihop och 1732 visade någon förlust, men sedan utvisade
års-räkningarna icke något deficit, utan räntmästarens
kassabehållning gick i stadigt stigande, från 14,892 vid 1734 års slut steg den upp
till öfver 40,000 år 1738. Man finner ock, att universitetet sparat
ihop ej obetydliga kapital; 1738 hade det öfver 17,000 dlr. smt,
innestående i banken och öfver 22,000 utlånta på annat håll, men
där funnos andra besparade medel som icke syntes i
huvudböckerna.4

1 I 1718 års bok nedskrefs förrådet af mynttecken till ett värde af
10,945 dlr. smt. Trots ett fruktlöst försök år 1736 att få ersättning för
dem (samtidigt med att kronan betalte den i Karl XII:s tid sekvestrerade
spannmålen med 8,679 dlr. smt.), fortfor man att släpa dem med sig i
böckerna. 1751 bortväxlades mynttecken till ett värde al: 2,000 dlr. smt.,
och resten (1,624 rdr.) afskrefs 1795 jämte öfriga fiktiva och värdelösa
fordringar å sammanlagdt 61,000 rdr.

2 Om dessa löneförbättringar se Afd. 1, s. 12 och 52.

Före andra förbättringen 1731 stod benådningen som högst 1727
med 9,058, som lägst 1730 med 2,983; i medeltal för de 8 åren utgjorde den
5,962. Efter förbättringen 1731 utgick benådningen högst 1747 med 12,707,
lägst 1733 med 3,598, medeltalet var för dessa år 7,408.

* Det hvilar ott dunkel som jag ej kunnat skingra öfver de
kapital, som universitetet placerade på annat håll än i riksbanken. De i
hufvudboken angifna beloppen af dylik art representera tydligen ej allt
hvad man hade utlånt, såsom synes af 1746 års bok, i hvilken
universitetet tvangs att redogöra för öfriga (mest till professorer utlånta)
intresse-medel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free