Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-553
att imiversitetets kassa skulle genom myntvärdets fall komma att
undan för undan kunna räkna på stigande behållningar;
realisationen af 1776 hade gjort slut härpå genom att gifva riket ett fast
silfvermynt. Förut hade kopparmyntets ständigt sjunkande värde
haft med sig, att en allt mindre procentandel af universitetets
inkomster behöfde användas för lönerna, då ju dessa utgingo i
kopparmynt ock således sjönko med dettas värde; det var också egentligen
på löntagarnes bekostnad, som universitetets kassa hittills köpt sig
fördelen af sina växande behållningar. Härpå gjorde realisationen
en ända, ty myntet var nu fixeradt, och endast stigande
spannmålspriser kunde hädanefter åstadkomma en förbättring i behållningen.
Säkerligen har iakttagelsen häraf i hög grad medverkat till, att Gustaf
III år 1779 indrog två professurer. Tyvärr kommo medlen icke
att besparas utan användes för diverse arfvoden och gratifikationer,
hvilket sannolikt ock låg i konungens tanke vid indragningen.
Emellertid hade sparsamhet väl varit af nöden, ty det visade sig år 1782,
att en brist på 1,043 rdr. uppstått i räntmästarens kassa. Rudenschöld
hade således haft fullkomligt rätt, då han detta år motsatte sig
förslaget att gifva Melanderhjelm en personlig löneförbättring, ehuru
detta, som vi sett, i hög grad retade Gustaf III.1 Efter Rudenschölds
död hade konungen fria händer, och ban har väl knappast hört sig
före om kassans tillstånd, innan kan drog växlar på densamma för
åtskilliga nya pensioner. Hur pass osäker dock den ekonomiska
ställningen var, synes af växlingarna i räntmästarens kassabehållning.
1783 lyckades denne gå ut med en behållning af 3,439 rdr., men vid
nästa års slut var där en brist i kassan å 423; visserligen förvandlades
denna vid 1785 års slut till en behållning, men denna var icke större
än 172 rdr., ock följande år 1786 slutade med brist å 340. Det var
då mindre underligt, att Gustaf III detta år ånyo tillgrep utvägen
att åter indraga en teologisk professur.
Emellertid fann man å högsta ort, att försiktigheten bjöd att
göra sig säkert underrättad om universitetets verkliga
affärsställ-ning (jag föreställer mig, att Rosenstein liar hedern af att så skedde),
och d. 4 sept. 1786 afgick ett kanslersbref med begäran, att
konsistoriet skulle afgifva en utförlig berättelse om universitetets inkomster
och utgifter under senare år och tillika framlägga förslag på de
besparingar som möjligen kunde göras. I detta yttrande, som
afgick d. 13 dec. samma år,3 påpekades, att om inkomsterna vuxit
1 Se Afd. 1, s. 578.
3 Se Afd. 1, s. 627 ff. Tyvärr hafva de viktiga bilagorna, som
redogjorde för de sista 10 årens inkomster och utgifter och särskildt för
extrautgifterna 1781—85, jämte tabeller öfver hvarje års restantier och
öfverskott, icke kunnat anträffas hvarken i R. Arkivet eller konsistoriets arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
