Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-554
ej obetydligt sedan 1775, hade detta hufvudsakligen berott på, att
K. Maj:t föreskrifvit, att böndernas penningräntor skulle i
riksdaler beräknas efter 3 dlr. smt. på riksdalern,1 och att deras in natura
utgående persedlar skulle lösas efter markegång; något hade väl
ock bidragit, dels att man vid antagandet af nya åbor funnit skäligt
att höja hemmansräntorna, dels att akademivedens huggande
belagts med afgift, dels att tegelbruk och några mindre sågar samt
kvarnar anlagts. Å andra sidan hade utgifterna stegrats genom
löneförhöjningen 1778, och den minskning i utgiften, som kunnat
förväntas genom indragningen 1779 af två professurer, hade ej blifvit
till verklighet, då dessa indragna löner användts till personliga
löneanslag, som således blott ökat den extra lönestaten, hvilken redan
1785 stigit till 1,700 rdr. och 430 tunnor och innevarande år skulle
ytterligare stegras med 200 rdr. för pensionen åt Bergmans änka
och med 100 rdr. för anslaget åt Leopold. Besparingar vore ej heller
lätta att åstadkomma. Visserligen borde utgifterna för byggnader
kunna något neddrifvas, sedan kvarnarne och sågarne nyligen
undergått kostsamma ombyggnader, men man hade ju ock att taga
hänsyn till nya biblioteksbyggnaden, som redan kostat 6,000 rdr., och att
de e. o. expenserna som vuxit så oerhördt svårligen kunde minskas.
Trots detta skulle man för de sista 10 åren kunnat hafva
uppbesparat 10,487 rdr., om icke fogden Malmgrens förskingringar å 2,215
och några andra balanser måste afskrifvas, hvarigenom besparingen
minskats till 7,611; men denna siffra vore blott på papperet och
motsvarades icke af verkligheten, i det endast de 2,501 rdr. som voro
utlånta kunde beräknas som en säker tillgång, imder det att detta
långt ifrån var fallet med de återstående 5,110, hvilka representerade
fordringar för restantier i allmogens räntor. Om inkomsterna under
de flydda åren kunnat gifva ett öfverskott, hade det berott på, att det
medelpris för spannmålen af 2 rdr. 24 sk. tunnan, som erfordrades
för jämvikt i affärerna, hade i verkligheten stigit till 2 rdr. 37 sk.,
men man hade att ihågkomma, att sistnämda pris berott på de
missväxtår som inträffat.
En dylik tablå hade väl bort göra klart å högsta ort, att man
måste gå utomordentligt försiktigt tillväga vid anordnandet af nya
utgifter. En säker behållning för 10 år af 2,500 rdr. betydde ju blott
en behållning af 250 för hvarje år, och detta var icke mycket att vinka
på med en utgiftsstat som öfversteg 25,000 rdr.; också visade
bokslutet för 1786, att utgiften stigit öfver 28,300 rdr.2 och medfört
1 Således efter riksdalerna värde vid frihetstidens början, icke efter
det värde af C dlr. smt., sora åsattes vid realisationen 1776.
■ Bokföringen medgifver icke att utan längre undersökning angifva
på öret utgifternas belopp. Så mycket ser man af 1785 års bok, att ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
