Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-563
kel fri. Försök hafva dock icke felats att begagna utvägen, ehuru
man i Upsala lyckades afböja dem. Den mäktige presidenten grefve
Fredrik Gyllenborg gjorde 1749 ett dylikt försök som dock
afvärj-des, ock det, som jag vågat antaga, emedan kanslern-tronföljaren
då brutit med Hattarne.1 Som konung vägrade han (8 sept. 1756)
medgifva landshöfdingen baron Friesendorffs begäran om byte och
åberopade därvid som grund Gustavianska donationens bestämmelse
och Karl XI:s bref 1 mars 1678. Och Gustaf III förklarade d.
23 juni 1778 att godsbyten icke kunde beviljas.2
Universitetets jordegendom har imder tidehvarfvet fått
följande tillökning. Ulfva rustkåll inköptes 1731,3 köpet gaf dock
kanslern anledning att 1 maj erinra konsistoriet, att det hädanefter
icke ägde inköpa jord utan käns vetskap ock K. Maj:ts
godkännande. Vidare öfvertog universitetet, som vi sett, 1768 i
uppgörelsen med Julinskölds konkursbo Vårdsätra och Staby rusthåll samt
ösby hemman och hans hus i staden.4 Håga frälsehemman i
Bond-kyrko socken testamenterades till universitetet 1788 af Krister
Berch och hemföll vid hans död 1792.5 Däremot misslyckades
alldeles försöket att åtkomma den bedräglige räntmästar Bo Chruzelii
frälsehemman Edeby och Tjocksta, i hvilka konsistoriet först fått
immission, men som Karl XI d. 19 sept. 1682 förlänat Chruzelii barn
under deras uppfostringstid. Allt ifrån 1696 gjorde universitetet
genom hundrade år upprepade ehuru fruktlösa försök, äfven genom
rättegång, att komma i besittning af dem, slutligen uppgaf det hela
saken.0 Till sist erinrar jag igen om, att uppgift finnes å
universitetets publika byggnader i Upsala och deras taxering för 1769.7
Sina bönder har universitetet säkerligen nu sorn förr
behandlat väl och mildt. Snarare kan man påstå, att universitetet icke
sällan visat allt för stort öfverseende, då bönderna förklarat sig ur stånd
att utgöra utlagorna, livartill jag återkommer nedan vid redogö-
1 Se Afd. 1, s. 231. Året kan bestämmas af det yttrande i saken af
räntmästaren ocli inspectores ærarii af 1 febr. 1749, som finns i original
i R. Ark., Academica, K. (Strödda handlingar).
2 Det gällde då gen.-löjtnant baron Vredes begäran att få tillbyta
sig hemmanet Västerlisa.
3 Se kons. prot. 25 aug. 1731.
1 Se Afd. 1, s. 423—424.
5 Testamentet är intaget i kons. prot. 28 sept. 1793.
0 Jag kan ej belasta min framställning med redogörelse för saken,
men vill nämna, att i kons. session 23 okt. 1792 omtalas, att hela
revisionsakten skulle varit försvunnen i Kammarrevisionen, då Rabenius
1762 upptog saken. Chruzelii afbrända stadstomt på V. Ågatan (nu
anatomiska institutionens) har dock tillfallit universitetet.
7 Tryckt i Bih. 4, n. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
