- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
564

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-564

relsen för deras restantier. Ett godt bevis på konsistoriets omsorg
om bönderna är, att det så länge arbetade på ocb slutligen 1721
lyckades utverka en förmedling af akademibemmanen,1 eburu detta ju
måste nedsätta universitetets inkomst. Någon gång har man hotat
bönder med uppsägning, när de tredskats att verkställa körslor, som
konsistoriet ansett nödiga, så 1732, då Gustavianigården skulle ordnas
och 1779, då bönderna vägrade köra in akademiveden.2 Åbon har
säkerhgen alltid ansetts hafva rätt till hemmanet i sin lifstid,
naturligen dock blott så länge som ban fullgjorde sina utskylder.3
Afgäl-den har väl ej heller i regel höjts i åbons hfstid, därest icke talande
nya omständigheter förekommit, som visat, att den hittills varit
oskäligt låg; afkastningen af bonderäntorna har dock äfven där
förutan kunnat stegras genom sättet att beräkna natura-persedlarnes
värde vid deras lösande med penningar. Så finner man, att
konsistoriet har d. 7 febr. 1778 utfärdat cirkulär till de fyra fogdarne, att
räntepersedlarne smör, fläsk, humla m. m. skulle för 1777 och
hädanefter betalas efter kronans för hvarje län årligen fastställda
marke-gångstaxor. Konsistoriet ansåg sig nämligen icke böra längre
tillämpa den lindrigare taxa, som det fastställt 22 dec. 1759, sedan
akademihemmanen nu voro skattlagda efter samma grund som
krono-och skattehemmanen, i synnerhet som akademibönderna voro
fria för åtskilliga besvär såsom kronoskjuts samt dagsverken och
körslor till kungsgårdarne.4 Vid ombyte af åbo kan man väl antaga,
att universitetet bevakat sin rätt och fått räntan höjd, där detta
visat sig vara befogadt.5 I det bela har väl universitetet vid seldets
slut haft större inkomst af sina akademihemman än vid dess början;
åkerbrukets utveckling, särskildt genom nyodling, äfvensom
närmare kännedom om hemmanens förmåga måste väl hafva verkat
till stegring i deras årliga ränta, jag saknar dock genomgående säkra
siffror för att belysa detta.0 Som ett kuriosum kan nämnas, att

1 Se Del 2: Afd. 2, s. 389 och Afd. 1, s. 5.

1 Kons. prot. 29 juni 1732 och Afd. 1, s. 551, not 5.

3 Det är väl blott ad notitiam, som kammarkollegiets bref, att
hemman, som äro anslagna ad pios usus, skola städjas på 20 år, uppläses i
kons. 14 okt. 1775, ty akademihemmanen voro inga ad pios usus anslagna
kronohemman. Neikter talar ju ock i kons. session 8 mars 1788 om
bondens lifstidsbesittning.

4 Kons. till kanslern 7 febr. 1778.

5 Som exempel kan jag anföra, att K. Maj:t d. 13 maj 1782 med-

gifver, att årliga räntan för åbon å Pasta hemman i Romfartuna socken

höjes från 17 till 34 tunnor.

8 Något bevisar väl, att spannmålsinkomsterna beräknas 1762 till
5,678 t:r (kamrer Rudas förslag 20 febr. 1762 i Ups. B., U. 58), 1770
till 6,251 (samme Rudas förslag 24 febr. 1770 bland kons. acta) och att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free