Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-595
och jag hänvisar den, som vill hafva en åskådlig bild af studenternas
vilda lif denna tid, till hans liffulla skildring. Här kan vara nog att
påpeka hufvuddragen i episoden. Bägge nationerna hade efter väl
förrättade landskap d. 22 nov. detta år roat sig med att tillställa s. k.
nationskonventer, d. v. s. muntra supgillen, åtföljda af musik ock
dans, de fåtaliga ångermanlänningarne kos en borgare på
Waxala-gatan, de talrikare östgötarne i rådman Uppströms stenhus vid nya
Stortorget. Frampå natten rann bärserkablodet på östgötarne, som
i sina leder räknade en af tidens värste studentbjässar, Andreas
Hertz-man, som för sin ovanliga styrka och oförfärade mod fått sig tillagdt
det stolta epitetet af »Östgöta lejon». Man beslöt gå grassatim, d. v. s.
i sluten trupp och med dragna värjor genomströfva staden, befalla
utsläckande af alla ljus och vederbörligen hemsöka och tilltyga alla,
som voro nog olyckliga att för tillfället befinna sig på gatan. De
grasse-rande funno snart ett bestämdt mål, sedan de fått reda på, att
ångermanlänningarne höllo ett konvent, och att de kärbärgerade hos sig
en förlupen östgöte, kanske man ock ville gifva dem en hälsosam
tuktan för snobberi, emedan de nyss valt en 18-årig adelsman, en baron
Palmqvist, till curator honorarius. I ordnade led och med dragna
värjor drog den starka östgöta-flocken, under uppstämmande af
Sten-bocksmarscken, ned på Waxalagatan, för att angripa
ångermanlänningarne, som väl förskansat sig. Man tycker sig godt förstå, kvilket
virket var kos Karl XII:s drabanter, när man läser om, huru
Hertz-man, som först lyckats ensam tränga in i ångermanlänningarnes
befästning och funnit sitt återtåg afskuret, därinne höll sina motståndare
stången och med sin kavalleri pamp jagade dem kring gården. Han
undsattes dock slutligen af sina tappra östgötar, som öfver plank ock
tak banat sig väg in till de belägrade, och härpå följde en batalj, som
skulle det gällt verkliga fiender. Bord, stolar, väggar ock golf voro
efteråt nedstänkta med blod, inget lif spilldes lyckligtvis, trots de hugg
som utdelades med skarpa vapen, men åtskilliga hade fått ej
obetydliga skador, däribland baron Palmqvist, som fick ett finger afhugget.
Rannsakningen öfver denna vilda bardalek fortgick sedan genom
fjorton veckor i konsistorium, tolf östgötar insattes i akademiens
liäkte1 ock deras egendom sekvestrerades. Nöjet blef de bålda
slagskäm-parne ganska dyrt. Hertzman och 9 andra östgötar dömdes d. 19
mars 1725 att plikta 6 mark smt. för Palmqvists afhuggna finger,
12 d:o för hvardera af två skråmor å lians högra kind, 400 dlr. kpt.
för »skymf, sveda, värk ock tidsspillan», 36 dlr. kpt. till fältskären,
1 Så slappt tillämpades detta arreststraff, att de insatte fingo
mottaga gäster, ja äfven själfva gå ut ibland, hvaraf de begagnade sig för att
besöka källarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
