- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
607

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-607

heller se, att angifvelse för dylikt oskick inlämnats i konsistoriet.
Ett oskick var det i alla fall, och konsistorium kunde naturligen
icke underlåta att beifra det när klagomål höjdes. Jag kan icke
erinra mig, att jag sett oseden beröras i konsistoriets protokoll
förrän 174-1, då detta, som jag förut nämt, i april detta år affattade en
allmän varning, som skulle hvarje år före den 1 maj uppläsas i alla
nationer. Sedan ser man konsistoriet vid särskilda tillfällen utfärda
dylika varningar på andra tider af året,1 och Amnell gick som
rektor under VT. 1767 så långt i sitt nit, att han befallde vakten
att genast antasta dylika fredstörare och, hvad tid på dygnet det än
var, inställa dem hos honom till förhör, en åtgärd som vann prins
Gustafs gillande vid hans besök d. 9 sept. 1767.3 En gång förde,
soin vi erinra oss ett dylikt studentupptåg år 1769 till
prinsen-kans-lerns ingripande, därför att han först genom Stockholmstidningarna
fått kännedom om att något dylikt passerat, och kanske än mer
därför, att det passerat i den gård, där den gamle arkiater Rosén
bodde och i hans dotters hem.3 När man genomläser handlingarna
finner man emellertid, att det just icke tillgått synnerligen bråkigt
vid detta tillfälle, åtminstone icke mer än som vanligen var fallet,
och prinsen föranstaltade ju äfven, sedan första häftigheten gått
öfver och ban upplysts om rätta förhållandet, att rannsakningen
fick ett hastigt slut. Oskicket med maskering fortfor äfven sedan,
men antog allt svagare proportioner. Melanderhjelm skrifver
också 1783,4 att det velat hänga i något längre än slagsmålen, »men i
stället att i min ungdom hela 200 masker kunde vid sådane tillfällen
inställa sig, då det sällan aflopp utan slagsmål och tumult, så har
detta antal minskats til några få eller ofta alldeles inga, och när
några sådane til et antal af 5 eller 6 infinna sig, äro de allenast som
åskådare och skicka sig med all höflighet».

Studenternas oordningar och våldsamheter hade i begynnelsen
hängt nära tillsammans med deras s. k. nationskonvent, och därför
hade äfven konstitutionerna förbjudit dylika vid relegationsstraff.
Lagstiftaren och med honom universitetslärarne hade icke förstått

1 En dylik i rektors ocb kons. namn d. 10 nov. 1765 utfärdad varning
finns bland kons. acta 1765.

2 Se Afd. 1, s. 421.

3 Se Afd. 1, s. 444—45. Det kan nämnas, att af de två olämpliga
punkter i Ihres koncept till talet, hvilka Melander lyckades få bort (se
Afd. 1, s. 445, not. 1) innehöll den ena en föga rättvis jämförelse mellan
grasserando studenter oc.h matroser, soldater samt annat ohyfsadt folk i
Stockholm, den andra en insinuation, att studenternas förberedelser till
dylikt oväsen varit vållande till eldsvådan i Upsala 1766.

4 Se Bih. 5, s. 118.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free