- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
609

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-609

Att studentlifvet under tidens fortgång något förfinats till sina
vanor, säger sig själft; man kan dock i brist på källor ej följa denna
utveckling, som endast då ocb då belyses af tillfälliga underrättelser.
Så t. ex. liafva studenternas dansnöjen i början saknat det
kvinliga elementet, de hafva dansat med hvarandra, där icke någon
gång pigor och värdshusflickor hedrats med inbjudning eller rättare
indragits på krogtillställningen. Först 1747 vid festligheterna
i anledning af kanslersvalet tyckas verkliga baler hafva anordnats
i samband med nationskalasen, detta borde väl inneburit, att
studenterna blifvit bekanta med professorsfamiljerna och fått umgås
där. Egentligen framträder en något större förfining i seder och
yttre skick först i och med den Gustavianska tidens inträde, då
exemplet från ofvan måste inverka på alla samhällsklasser. Redan
1768 anmärker Rabenius vid prinsens besök d. 13 oktober, att
studenternas forna ohyfsade men öppna och uppriktiga umgängessätt
försvunnit, ban låter dock veta, att gamla tidens art, trots det
buller och slagsmål som åtföljde dess nöjen, var bättre än senare tiders
förställda höflighet. Förfiningen framträdde väl mest hos den unga
adeln och hos förmögnare mäns barn samt visade sig särskildt dels
i anläggandet af en modernare klädsel (man lefde nu i pudrets och de
stora halskråsens tid), dels i att forna tiders vanliga starkare
förfriskningar, brännvin och öl, ersattes af den finare och icke rusande
té- och kaffedrickningen. Sannolikt hafva ock hufvudsakligen de
förmögnare besökt de offentliga baler, s. k. assembléer, samt
dansstugor, hvilka omtalas på 1780-talet såsom komna i bruk. Denna
nya företeelse omtalas först i de anonyma tidningsartiklar, som i febr.
1775 infördes i Dagligt Allehanda och som afsågo att nedsvärta
universitetet genom att gifva en öfverdrifven teckning af studentlifvets
yppighet; artiklarna väckte emellertid kanslerns
uppmärksamhet, och ban försökte ehuru förgäfves utverka hos
landshöfdinge-ämbetet, att lokalen för dessa baler, den s. k. Vauxkall, skulle stängas.1
öfver förbättringen i studenternas yttre skick var ju ej att klaga;
en insändare i Dagligt Allehanda som tog deras försvar- framhöll,
att de voro mera belefvade, snygga och ordentliga än förr, att de icke
bugade sig vid hvart ord som de talade, och att de upphört att hälsa
på hvarandra om eftermiddagarna, för att röka tobak, dricka öl och

1 Se Afd. 1, s. 532. I Lund tyckas asseinbléer och »danspiqueniquer»
hafva begynt först 1787; under läseterminerna voro de förra eller
formliga baler alldelos förbjudna, de senare tillåtna blott två gånger i termin
(Lunds Univ. hist. 1, s. 290). I Upsala tyckas de senare hållits en gång
i veckan, utan att kons. lagt sig alls i saken.

2 Dagl. Allehanda 21 juni 1775.

Ups. Univ. Hist. m, 2. 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free