Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G7
(ocli är rätteligen in naturalibus) temporis filia: ty »maturius judicium ab
homine sene expectamus quam a juvene propter experientiam et rerum, quas
vidit et audi vit et cogitavit, varietatem et copiarn; eodem niodo et a nostra
tetate (si vires suas nosset et experiri et intendere vellet) majorå multoquam
a priscis temporibus expectari par est, ut poteætate mundi grancliore et infinitis
experimentis et observationibus aucta et eumulata», säger Verulamius i sin
tijdh.
Hwar utaf klarligen är at see, at [man] in naturalibus intet kan sålunda
wara bunden till någon gammal terminum, at deer man seer i sanning annat
wara under den termino, än som dee gamble meent hafwa, man tå icke får blifwa
wijd det som sant är, fast man [icke] betiänar sigh af äfwen den samma termino,
ty elliest kunde inqvisitio veritatis, och der aff hängande artes och scientiæ, till
efwentyrs mycket förhindras. Historien wijser nogsampt, huru mången ehrlig
och redlig Philosophus har oskyldigt blifwit förfölgder, hwar igenom sanningen
lijdit melin på det högsta och så månge edle konster ock wetskaper någre
hundrade åhr tillbackas satte, ja aldeles ute blifwit, med effterkommandernas första
[o: största] afsacknaclt. Om man medh ett opartijskt sinne beskådar den gamble
Philosophiam Naturalem, så finner man lijkwähl henne sålunda tractera
natu-ralia, att alt förmycket. sådane ord loco demonstrationum adhiberas, som platt
inttet u nderwijsa oss de natura rerum, snarare afhålla at penetrera in naturae
interiora. Considererar man e. g. Iuminis naturam, alla colores, sonos, odores,
sopores, (om hwilcka hwardera een lieehl book skrifwas kan, som och skiedt är)
verbo omnia fere sensibilia, så contenterar man sigh at wijsa deras natur och
egenskaper medh det ordet qualitas. Qualitates giör man sedan till manifestas
et occultas; occultas h. e. ignorantiam nostram dividerar man in Sympathiam
et. Antipathiam; Antipathiam et Sympathiam tager man sidst som loco principij
och demonstrerar der af effectus naturales. Nu om man effter recentiorem
Philosophiam går till experimenta, tager till exempel ferrum et magnetem för sigh,
så finner man ögonskinligen, at der ingen sådan qualitas är, som Peripatetiei
mena, der före om man will behålla ordet Sympathia, som wäll må skee, sä måste
man doch giöra det under annat förstånd. Mycket annat sådant finnes som
man håller onödigt nu att införa, hwilcket alt doch inttet förhindrar, att
Professor Physices ju kan bruka wanlige terminis så mycket behoof giöres, och
befordra sanningen utan Tlieologiæ förfångh.
Detta har man med några orcl sålunda welat röra, såsom eenligit pl. Kev.
Fac. Theol. proposition, hwücken intet heller den gamble Pliilosopliien
approbe-rar, än så wijda hon öfwer eens kommer med ett sundt förnufft, och der widh
intet will hafwa uthslutit Philosophi» naturalis ulteriorem culturam et
am-plificationem, så wida den af experimentis och rationibus skiäligen deduceras;
hwilcket är alt wäl, allenast den som Physicam med nytta och fortkomst
profitera skall, han måste, så mvcket. möijeligit, der utinnan förstå både gammalt
och nytt. Huru platt aldeles onyttige och oanständige een hoop termini äro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
