Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
som brukas i Philosophia Cartesiana och recentiore, till att betiäna sigh af in
studio Theologieo, besynnerligen in conflictu cum adversarijs quibusdam, det
kan Faeultas Medica intet taga sigh stoort af, så derföre att man inttet wäl kan
wetta hwilcka sådana termini äro, som serdeles emedan ingen af den Faculteten
har någonsin antagit at godh kiiinna eller förswara alt det som i Cartesio ståår,
utan han som een annan menniskia wäl hafwer sina feel, som och wid tillfällen
wijst är. Dock kan man der hoos säija, at dee som emoot Cartesium skrifwit
mesta delen tillwijta honom sådane meningar, som aldrig är hans; ty den som
inttet dess bättre märcker hans methodum philosophandi, kan lätteligen döma
hans expressioner af annor natur än de äro, som klart synes af hans antagonisters
skriffter. Hwad Cartesius duger till, kan lätteligen dömas der af, att icke
allenast store och lärda män, af åthskillige nationer och religioner, som iförstone
warit hans störste emotständare och skrifwit starckt emot honom, hafwa sedan
då dee förstadt honom rätt antagit hans principia, och gratulerat sigh der öfwer,
utan ocli at universiteter, nationer, rijken, där han i förstone för religionen skull
warit nefandus, hafwa sedan icke allenast optagit och defenderat honom, utan
nu med flijt idka hans philosophiam. Och såsom man så i ett som annat bör
icke allenast see effter, utan jemwäl för sigh, så är deth klart at Cartesius och den
nyye Philosophien här effter intet kan ombäras i Swerige, sädan på alle frije
orter allehanda studier, så och i handtwärks konster som i ett rijke eij omberas
kunne, effter den Nya Philosophiens sätt och maner handteras och gifwas i liuset;
är och inttet annat at wäntta, än att det samma här effter hoos uthlänningar
meer och meer lärer praeticeras. Fördenskull, emedan alt nytt inttet är
Car-tesianiskt, eij eller alt Cartesianiskt nytt, så kan man intet säker judieera, hwadh
som af gammalt och nytt är att behålla eller förkasta, för een äfwen wäl af
Philosophia Peripatetica do auctores nämnas, som i anseende till alla partes
Philoso-phiæ synes tiänlige att komma här wijdh i eonsideration. Men alldenstundh
pl. Rev. Fac. Theohca intet utlåtit sigh till något synnerligit här utinnan, håller
man onödigt denne gången något wijdare här om att röra.
Och är detta i hastigheet det swaar och betänckiande, som Faeultas
Medica till pl. Rev. Fac. Theologicæ proposition i een god meningh har welat för
denne gången författa.
På Facultatis Medicæ wägnar,
Andreas Drossander
h. t. Fac. Med. Decanus.
(Efter en dålig kopia i Riksarkivet: Kommissionen ang. Cartesianska
filosofien.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
