Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
förwirras och omkullkastas; och ehwad som intet tåàhl slijkt proof, thet kan
icke heller tjäna till grundwahl, uthan lärer fuller allt som therpà uppbygges,
tillika med fundamentet, gåå öfwerända och omstörtas. j
3:tio Hwad här till om then långe tijden och the lärde mann, som thesse
principia philosophi^ hafwa gillat, med fagre ord bifogas, thet klingar fast bättre
i öronen, än thet i sig sjelf är wichtigt och kraftigt, ja bör och af hwar rättsinnig
sà mycket mehr fördächtigt hållas, som bekant är, huru dhe Påfwiske
gemenligen samma skjälil missbruka, att thär med autorisera sine wijdskepelser.
Dess-uthan är fuller ingen som icke weet, att uthi dhen naturlige sanningens
uthlee-tande så gäller ingen häfd oeh ingen personel myndighet, uthan allenast skjähl
och bewijs. Hwilket så myeket melira att bekräffta, hafwe wij uthi war
förklarings skrifft fol. 8, 29 etc. åthskillige exempel anfördt, huruledes fordom
heele secula effter hwar andra hafwa fumlat i store blindheter och willfahrelser,
hwilke then effterkommande tijden har uptäkt och förlagt; twijflandes och wij
ingalunda, att icke war posteritet lärer komma i ljuset med månge ting, som
närvarande tijder anten intet hafwa wetat af, eller ju intet rätt förstått. Och
ändteligen
4: to Att ingen må tänka, att philosophia Aristotelis har ända bort àth
warit så ständigt och öfwer hele then lärde wärlden gillad och vvedertagen, så
hafwe wij och i samma Deduetion fol. 6, 8, 36, korteligen berättat, huruledes
Aristotelis scripta wijd åthskillige tijders omskifften pä åthskillige orter, icke
allenast legat under bänken och i lägerwall, uthan och publica auctoritate
blifwit förbudne och undertrykte, hwilket hårde förfarande man lemnar thärhän.
Ty såsom ingen af oss underkastat sig then olijdelige träldomen att swärja på
alle Aristotelis opinioner, så är och ingen ibland oss, som icke en stor dhe] af
then skarpsinnige och förträffelige mannens böcker, hwars lijke näppeligen
ibland alle hedniske scribenter finnes, i sitt höga wärde holler och dagligen till
sine studiers märkelige förkofrande brukar.
5:to Hwad ytterligare på samma rum framföres, huruledes på hemälte
Rijksdag är wordet angifwit för en omöjelighet, att en professor som är
Carte-tesianus kan läsa Logicam Aristotelis, dhet tjänar till intet annat än röja then»
store enfalldighet och missförstånd, som sålunda taalt. Ty såsom Logica
Aristotelis är ett wärk, som har sin grund i sjelfwe förnufftets ljuus och, rättare till
att säija, är intet annat än förnufftet sjelfft, afbildat uthi wisse reglor, hwilke
hwar och en som har sine rätte sinnen behålldne måste kännas wijd och gifwa
bijfall, han ware sig then Cartesianiske eller någon annan philosophie t.illgifwen,
altsä kan man intet afsee, af hwad orsak någon kunnat fatta dhen inbillningen,
att en sådan incompatibilité och oförlijkelig strijdighet. skall wara emellan en
Cartesian och Logicam Aristotelis. Ty såsom Aristoteles och Cartesius hafwa
hafft enahanda Logicam Naturalem, så kan deras så kallade Logica Artificialis,
hwilken intet annat är än ett konstigt uthtååg och begrepp af dhen förre,
ingalunda i sjelfwe grunden och hufwudstyckerne hwarannan wara olijke. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
