Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
•
(2) Är thet owist, huru länge wår lijfstijd warar, och om wij utur denna
wilfarelsen och twifwelsmåhlen om Gudh någonsin utkomma kunna, helst
emedan upstå ifrån syndena och uprätta oss utur wårt fall, icke står uti menniskiones
fördärffwade natur, utan uti then Helge Andes nådewärekan.
(3) Kan thet icke bepröfwas, huruledes et ondt och elagt medel, som
twif-lan är, en orsak wara skal til et got ändamåhl, nemligen en klarare och liusare
kundskap om Gudh och annat sådant mehr. Wår första moder Eva ware oss
för exempel.
(4) Säger Apostelen thet som om Gudh förstås kan icke wara mörkt
och oklart, utan klart och uppenbart, ty Gud]i hafwer thern, hedningomen,
(och så alla menniskior) uppenbarat, ther med hans osynlige wäsende och hans
ewige krafft och Guddom warder beskådat, när the besinnas af gärningarna
nemligen af werldennes skapelse; så at wij förthenskul i anseende ther til skole
wara på then yttersta dagen utan uhrsächt Rom. 1: 10. 20. Och at the,
hedningarna, förhålla thenna sanningen om Gudh i orätfärdigheet, huruledes wilja the tå
med skähl thenna klara Guds sanning uti deras hiertan förmöreka eller alldeles
uthsläcka, ja, om en menniskia i thenna wärldenne kunde draga sig i
twifwels-måhl och fulkomligen inbilla, at ingen Gudh wore til (ty twifla om Gud är effter
bemälte Cartesii mening, som sades, utur sit hierta bortläggia hela den kundskap,
som man om Gudh hafwa kan); så fölgde at thenne menniskians tilstånd wore
wärre och älendigare, än sielfwa dieflarnas oeh the fördömbdes wilckor och
tilstånd i helfvetet; hwilckets förstånd och wetskap oansedt thet gräseligen
för-wirrat och förderfwat är, så troo the likwäl at en Gudh är til. Jac. II: 19;
Apoc. XVI: 9, 10, 11.
Hwad beklagelig frucht och hoos oss fölgdt på sådan universel
dubita-tion, särdeles hoos unga och blödiga sinnen, och ännu wydare står af Guds
rät-wijsa doom at befruchta, gifwer förfarenheten nogsamt tilkänna.
II.
At then FI. skrifft uti. naturlige, ting esomojjtast talar ocli lempar sig effter then
willfarancle gemene mans mening.
Cartesii Resp. ad. Obj. Seeund. p. 75. Allom är kunnig den åthskilnat
emillan the sätt och maneer til at tala om Gudh, lempade til gemene mans tyckie
och förstånd innehållandes wäl en sanning, doch then ther til menniskior lempat
är, hwilcka sät och maner til at tala then H. Skrifft bruka plägar och det andra
sättet, som afsätter oss bara sanningar och icke så wijda then til wisse menniskior
hafwer anseende, hwileka sät och maner at tala wij alla uti philosopherande
bruka skole.
Wittich. Träet. Theol. Polit. p. 166. Ty wij hafwom låtit sedt, at den H.
Skrifft icke lärer Philosophiske saker, utan allena Gudhfruchtighetena och alt
thet ther utinnan begripes wara effter gemene mans förstånd och tilförende
föruth fattade meningar fogade och lempade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
