Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
behåll, som bemälte herr archiater oeh riddare gjordt, samt med all den
un-derdånigste wördnad jag som en laglydig undersåte för höga öfverhetens i
nåder gjorda författningar hyser och hysa bör.
2:do Med stipendiaterne deremot förhåller det sig i min tancka
annorledes. Så vida de af publico till sina studiers fortsättande njuta understöd,
synes ingen ting billigare, än at de måge göra redo, huru de detsamma till sin
förkofran användt. Fördenskull förenar jag mig i den delen med hvad herr
professoren Christiernin redan derom anfördt.
3: tio Examina med candidatis gradus philosophici synes fordra så
mycket större granlagenhet, som det så kallade allmännas omdöme om våra
magistrar på någon tid varit mindre fördelacktigt. Af hvad källa det u pr
mini t samt huruvida det till alla delar må medgifvas vara grundat, hörer ej till
detta stället att undersöka. Det tror jag mig med sanning kunna säga, att
snälla magistrar nu för tiden gå härifrån, samt att i den fordna goda tiden,
som den plägar nämnas, några ganska medelmåttige undfått
magisterkransen. Jag är ock öfvertygad, att Upsala academie vid jämförelse med de
öfriga i riket i den delen säkert skulle vinna; åtminstone minnes jag, att. icke
länge sedan någon feck ett utmärckt rum uti en solenn promotion vid en
annan academie, som året förut här intet ansågs så långt kommen, att han
kunde få skrifva pro gradu. Facultetens protocoller utwisa ock, att wid sista
magisterpromotionen hälften af candidaterne förtjänt åtminstone i en
lärdomsdel, somlige i flere, sådana vittnesbörd, som allenast lämnas åt
hederligare framsteg. Ibland ett antal af 50 till 100 ynglingar kunna väl intet alla
wara lika goda. Wetenskaperne hafva dessutom likasom tiderna sina
skiften. En tid blomstra de lärda språken, en annan den egenteligen så kallade
philosophien, åter en annan studia mathematica. Jag påminner mig ganska
wäl någre af dessa omväxlingar under min tid här wid academien. Och som
denne omständighet mycket inflyter uti omdömet, som gemenligen fälles om
lärdom, så är ej underligit, om det ock ändrar sig med tiderna.
Om det wore förordnat och noga utsatt, hwad eller huru mycket en
magister uti hwar och en lärdomsdel bör weta, förr än han kunde erhålla graden,
kunde det allmänna omdömet synas i detta mål få mera stadga.
Acaderni-ske constitutionerne fordra, att den som söker gradum philosophicum, bör
wara versatus in singulis disciplinis philosophicis, egregie autem in illis, quæ
ad institutum vitæ. illius spectant, som det heter uti 17 cap., 1. §., 2 moment.
Men den egenteliga grad af kundskap, som hwar och en uti alla dessa stycken
bör ega, finnes ej omrörd, och det efter mitt oförgripeliga begrep ganska
wis-ligen. Sådane grader torde ej wara sä lätt att utsätta. Twänne ynglingar
göra ofta på helt olika sätt redo för sin kundskap i den ena eller den andra
wetenskapen, ehuru de nytjat samma underwisning och läst enahanda
böcker samt äfwen weta deras innehåll och derföre kunna göra besked. Hwar
lärdomsdel hafwer sitt särskildta lynne, clen ena fordrar mera minne, den an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
