Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
dra qwickare inbillningsgåfwa, den tredje djupare eftertancka.
Natursgåf-wor, som dä de hos särskilda subjecta befinnes olika eller på olika sätt
blandade, leda dem att wälja en wettenskap framför en annan till
hufwudstudi-um. Men detta gör ock swårheten att mäta den graduella skillnaden uti
kunskapen, när man intet will införa ett slag af mécanisme, som med
wettenska-pernes rätta art och inre beskaffenhet intet tyckes wäl sammanstå. Häraf
will efter min oförgripeliga tancka föllja, det omdömet om ungdomens
gjorda framsteg i lärdom och wetenskaper hufwudsa kel igen beror uppå
förståndige, redelige och erfarne ämbetsmäns pröfning.
Wid den frågan, hwad en magister egenteligen bör weta, om han
rätteligen skall bära det namnet, anser man gemenligen såsom en stötande
omständighet uti examine rigoroso, att en candidandus måste då göra skäl för
sin kunskap uti så många wetenskaper som professorer finnes wara i
faculteten. Och som deraf hända skall, att han kan weta något i alla men intet
rätt i någondera, sä tror man wara ràdeligare, om han allenast excellerade
uti en wetenskap och derpå aflade nöjacktiga och öfwcrtygande prof. För
min del kan jag på intet sätt gilla polymathien i den mening tagen och
med-gifwer gärna, att en sådan förströelse, särdeles när den på en gång tilstöter,
är både högst ogagnelig och swår för dem som täncka gå den wägen. Men
jag kan ock å andra sidan ej annat finna än det wara så nyttigt som
anständigt, att en philosophi® magister intet finnes alldeles fremmande uti någon
till clen facultetens krets hörande discipline, utan åtminstone hafwer sig
någorlunda bekant, hwad de samteligen hafwa att innebära. Ehuru jag intet
tror mig hwarcken kunna begära eller wänta af en yngling, att han
egenteligen skall excellera uti någon wetenskap, hwilket ibland intet finnes hos
mognare män som länge och med flit deruti arbetat, håller jag dock före högst
angeläget wara, att han enligt kongl, aeademiske constitutionerna tidigt
tänc-ker på något hufwudstudium, lämpelig! till det af honom walda vitæ genus.
Den nära förwandtskap, som lärdomsgrenarne sin emellan hafwa, tillåter ej
annat, än att den, som uti den ena will göra hederliga framsteg, måste äfwen
wäl se sig om uti flera, alt efter som de på närmare eller fjermare afstånd röra
des hufwud-studium. Om en del af dem tyckes ifrån hwarandra wara något
aflägse, såsom orientalisk litterature och astronomie, statshistoria och
che-mie, så förutan det att åtskillige discipliner för hwar och en som will bära
namn af studerad, än mera för den, som ärnar antaga academisk grad, äro
oumbärlige, såsom de lärda språken, historien, moralen m. m., fordras ock uti
examine intet så mycken djup kunskap uti de aflägsnare, emedan
professo-rerne i faculteten, förut underrättade, uti hwad wetenskap exarninandus
förnämligast arbetat, intet begära af alla examinandis prof af lika framsteg uti
luvars och ens lärdomsdel, utan foga sig alltid efter de förras hufwudstudium
och hafwa deruppå ett billigt afseende. Förfarenheten har ock vvist, och
facultetens protocoller intyga, att den, som under förhöret uti en wetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
