Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yo- Adatkirs och Giöchndae Äfwenew
mordiska grymhet war intet mindre, ån« deras öma kiåriek söt
min oskyldiga ålder. Jag flydde fördenskul, och måste lämna
dem alla uti sorg, på det han måtte så mätta sin begiöriiga
trista at regera. Den wedergiållning, som jag lämnade bo-
nom war intet mindre, ån en Thron och en Krona, som
wsoto mitt ars. Du Eiviga Kraft, som gifwit all ting sin
warelse; huru ömt är icke det bandet , sotn du bundit mellan
Kropp och Sial? Huru bekymrade åro wi icke at. srålsa
mått Lis, som ofta hänger as intet annat, ån af tusende sor-
ger och qwahl tiihopas Hwad- år det annat, ån at wi alika
wåra plågor och wårt fångste, och arbeta sielfwa at giöra
dem långwariga. Den som rått kiänner iifwet och döden söt
det, som de åro; den år allena trögd med sikt Ode, ehwad
det ock befaller honom at ieswa eller dö.
Ofta har jag önskat at dö, men hivar gång döden bo-
tat mig , har jag kiånt för honom en fasa-, och åter med lång-
tan sedt ester lifwet. Det kunde intet annat wara. Mia
lust at dö war måst en orolighet at lefwa, och ett mißnöje
med mina olyckor, bland hwiika döden aitid forekom mig sä-
som den största och snoåraste, når han syntes närmare. Un-
der mina sorger haswa mina ögon biifwit öpnade. Jag hat
lårdt at anse Lifwet såsom en gåswa as de Odödeiigas hån-
der, den jag intet kan bortkasta, titan at förtörna dem. De
som asmått tvära lefnadsdagar, wiija ock det wi med tåla-
mod skola asbida den stund, som efter deras råd bör mata
den sidstm Mina olyckor har jag ansedt såsom slag as deras
händer-, och jag har hållit det sör en last, at med otolcgpet
ifattia mig emot dem. De åro råttwisa, och det mittuesbord
måste jag lämna dem i mitt bittraste qwahi. Mcn Fiende-
svm så sörsölgt mig, och hivats grymhet tryckt så många suck
kar ur detta awasta hjertat-, har jag ansedt såsom ett säte-reas
—–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
