- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
430

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Iso» . Adalriks-och Giörhildae Åfwentyet L

kroppen. Dem hade de säde, dä de glldt ifrån Fiendens Lä-
ger, och trodt sig wara af Nattenes mdrcker wat betäckta.
De hade mot sin förmodan blifwit sedda, och med största fahs
ra sluppit undan deras händer , som blefwo utskickade at gri-
pa dem. Deßa sär kunde tillika med dem wittna om sannin-
gen deraf. En as dem saknades nu, hwilken antingen blifwit-
på rutnet nidhuggen, eller ock, at undergå en sörsmädeiig död,
titbaka tit Lagret förder. Derae egen sahra, hade et eftertatit
dem at se hans öde, och mellan hopp, och frucktan hade de
frälsat sitt egit Lif. Men kan handa det hade warit dem bättre,
at de dödt tillika med honom, sä framt de eljest nu bliswa söt-ack-
tade , och bortdrier frän Adalriks ögon. Dock de woro försäk-
rade derom, ax han, som siels warit så ofta olycklig, nogsamt ha-
de lärdt, ar foroarma sig oftver andra, som as othckan tryckte-.

Det toore några, som oäminte Adalrik, det skulle han
härwid noga se sig före. Sii söta, som deßa woro uti tun-
gan, så hemliga mord torde de bära uti hier-tat. De hade
förr warit skicketiga medel uti Fiendens händer, och det kunde
så warax at hem afwen nu genom dem wille fullborda ett
mordiskt anslag. Regner säg Wapnen brutna, och blodiga i
sina hieloares händer-. Han hade lutat sig tilsdem, såsom tii
fasta stöd, och de mägde nu såsom tutande Säf. Segren
war nu honom omösetig genom Wapnen, dersöte wille han
segra genom falskhet. Han kvar fullmed smek, och fahrligae
resgenom försät, än genom Spjut och Skidid. At Osteri-
fom warit ett alment hemwist söt alla laster, talade med sä-
dan ömhet om Dogdene At han, som underst-öde Regner i
alla laster, och sietf upretat hans sinne, nu östvergifwit honom,
och tillika försmädade honom: At han, som så osta särat sitt
samwete, och fläckat sin ähra, at tvinna Tyrannens nåd, lik-
nade den wid det swiiraste fängslet At han, som sa osta sökt
förtrycka sitt —Land, och gjutit flera tårar t Kimdrernas ögon–

. wac


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free