Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKAR
113
bekant i norra Småland och begagnade mig av denna
fördel.
Och nu skulle en bakerska bosätta sig här! Och
jag skulle kunna vältra mig i sockerkransar och
Vimmerbykringlor! Framtiden låg ljus och öppen för mig.
•
En dag kom jag med mitt gäddsnärjespö vägen fram.
Plötsligt dök en pojke upp bakom en buske och sade:
— Vatt sa du ta väjen?
— Ja sa gå å snärja gädder, svarade jag lantligt
tillmötesgående och oskuldsfullt.
— Du sa gå? Du sa gå, jäkla bonnahyvel! Här
kummer ingen fram, som inte betalar tull. Här sa du
få si på en gosse sum ä ifra stan!
Jag hejdade mig imponerad. Han stod fräck,
barfota som jag, men med mollskinnsbyxor och en mössa
med rak skärm — min dröm att äga — fast mina
föräldrar icke gillade min smak.
— Var ä du ifra? frågade ja,g blygt.
— Ä dä du som ä Albet på stationen, din
bonnahyvel? frågade han med den fräckhet jag fåfängt sökt
tillägna mig under mina marknadsbesök i Eksjö.
— Jaa, sade jag, och jag kände hur tam och
eländig och lumpen jag var gentemot denne
globe-trotter.
— D’ä min mamma sum ä bakerska å den här
väjen kummer ingen fram utan tull, bonnahyvel! För
här gongar du lätt som en attanskelling!
Jag var verkligen imponerad. Och kände svenskens
tjusning inför det utländska, det exotiska, i detta fall
det Eksjöitiska. Men jag bemannade mig och sade:
8. — Engström, Adel, präster, smugglare, bönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
