Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt politiska läge - Mellan Varangerfjord och Nedre Donau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELLAN VARANGERFJORD OCH NEDRE DONAU 9
riktighet, understödda, från alla andra håll med harm :
och hån tillbakavisade, i själfva verket dåraktigt omöjliga
spekulationer på den franska kronan har kronprinsen af
Sverige med Alexander aftalat att en naturligtvis blott
till namnet fri, af de allierades härar öfvervakad
skenrepresentativ folkförsamling skulle förmås att välja f. d.
marskalken till Frankrikes kung och att till vederlag för
en så stor tjänst kronprinsen af Sverige, innan han
upplöste sin förbindelse med vårt land, skulle till Ryssland
afträda Varangerfjords ständigt öppna vatten — en
fördelaktig position i ett land öfver hvilket han ägde ingen
rätt och ingen makt! Sagesmannen som omtalat denna
»mörka intrig» till utvidgning af ryska rikets område,
hvilken hade en störande inverkan på den i Chåtillon d.
5 februari 1814 öppnade fredskongressen, är Englands
förste fullmäktige vid denna kongress, längre fram
kolonialminister, två gånger utrikesminister, slutligen 1852—1855,
på Krimkrigets tid, förste ministern lord Aberdeen (t 1860).
Hur med den ryska politiken mot Sverige-Norge
under Carl Johans regering sig förhålla må, det får
lämnas därhän. Veterligt är att, sedan försöket att med
England aftala åtminstone om en förberedande
bouppteckning redan före den »döendes» frånfälle tillbakavisats,
och sedan Carl Johan gått ur tiden, det ej dröjde länge
innan den ryska politikens gamla sträfvande att öppna
sig vägar ut till de stora vattnen riktade sig mot
Skandinavien. Hvad vi härom veta är blott det som kan
inhämtas dels af den bedröfliga novembertraktaten — dels
af det ej mindre olyckliga cirkuläret från svenska
utrikesdepartementet af d. 18 december 18535 till
beskickningarna vid öfversändandet af traktaten — dels af Vasa
hofrätts på befallning utfärdade cirkulär den 23 augusti
1852 om den gränsspärrning som förbjöd norska och finska
lappars uråldriga flyttningar mellan båda länderna och
om anledningen till denna åtgärd, sådan man från rysk
sida ville ha den uppfattad — dels i några utländska
skrifter och yttranden i främmande parlament — dels i
korrespondenser — en smygande, honteuse — litteratur
som från Stockholm exporterades till utländska tidningar
(Times, Indépendance) och därefter åter infördes för att
med angifven utländsk ursprungsbeteckning meddelas den
svenska allmänheten. Men en klart på sak gående
framställning af de långvariga och häftigt afbrutna
svenskryska förhandlingarnas innehåll har aldrig framlagts för
den svenska och norska allmänheten. En sådan skulle
dock ha varit af största vikt till folkens upplysning om
hotande fara och om hvad deras fred tillhör och den
skulle i sin objektivitet ha varit mindre utmanande än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
