Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt politiska läge - Mellan Varangerfjord och Nedre Donau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ADOLF HEDIN
tid, som Ryssland enligt ett ryktbart uttryck behöfde för
att »hämta sig», blef för några af de kristna provinserna
på Balkanhalfön en respittid som de använde, ehuru
fortfarande under Portens öfverhöghet, för att förbereda sig
till sin roll såsom de rätta, de legitima arftagarna till
den sjuke mannens kvarlåtenskap. Detta var ett mycket
betydande resultat.
I underhusets adressdebatt i januari 1856, kort innan
fredskongressen i Paris sammanträdde, yttrade Roebuck
att om västmakterna komme att sluta fred på de då (i
allt väsentligt) kända villkoren, ryssarna skulle inom 10
år infinna sig i Konstantinopel. — Så svårt är det
att profetera! Paristraktaten hämmade väsentligt den
marschen.
Och denna verkan fullständigades genom det för
Ryssland så ogynnsamma fredsslutet efter det krig som
Alexander II tjuguett år senare företog mot Turkiet, då
en rysk armé trängt fram ända till Konstantinopels närhet.
På kongressen i Berlin 1878 lyckades det England, ej
utan hjälp af Bismarck — som på detta sätt gaf sin
intime fiende Gortschakoff betalt för 1875 * — att vrida ur
Rysslands händer de i San Stefano-freden ernådda
fördelarna och förvandla den med ofantliga uppoffringar
vunna segern i ett nederlag. Från 1878 bygges nu vidare
på den 1856 lagda grunden. De redan till en stat
sammansmälta Donaufurstendömena bli fullt själfständiga, likaså
Serbien och Montenegro. I Bulgarien grundlägges under
sultanens mera nominella än verkliga öfverhöghet ännu
ett oberoende furstendöme, som inom kort växer ut till
större omfång och styrka, när revolutionen i Filippopel
ref sönder den af Europas höga vilja sammankonstlade
spindelväfven och förenade Östrumiliens bulgarer med
deras bröder i furstendömet.
Hvad är nu resultatet af de fakta om hvilka här
erinrats? Det är att vägen ej vidare ligger öppen för en
rysk inmarsch, hvilken blott skulle mötas af den turkiska
armén, under det att ryssarna hade de kristna
befolkningarna till frivilliga eller ofrivilliga hemliga eller offent-
> Tyskarna vilja ej medgifva att Ryssland och England gjorde
eller behöfde göra något om våren 1875 för att hindra Bismarck att
angripa Frankrike, utan påstå att kejsar Wilhelm — som ej anade
någonting förrän i allra sista stunden — då med ett enda ord släckte
elden. Bismarck visste bättre, visste att kejsaren fått varning från
Londor och därför skyndat hem från sin badsejour till Berlin;
Bismarck visste att varningen från London var inspirerad från Berlin.
Bland de omständigheter som underhöllo Bismarcks hat till
»kjortelregementet» var denna episod en af de mest betydande. Rysslands
och Englands samverkan mot Bismarcks krigsplan var honom väl
bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
