Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständig neutralitet - Ständig neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄNDIG NEUTRALITET 71
erfordrats för de internationella unioner, hvilka utgöra
ett så märkligt drag i vår samtids politiska historia? Uti
schweiziska förbundets hufvudstad hafva fyra af dessa
internationella unionsbyråer sitt säte, uti Belgiens
hufvudstad tvenne. Såvidt jag erinrar mig, finnas utanför Belgien
och Schweiz endast tvenne af de internationella byråerna,
i Paris och i Potsdam. Således äro sex utaf dessa
centralorgan för samverkan mellan de europeiska makterna
förlagda till de neutrala staterna, och ett par af dem
äro till och med ställda under respektive belgiska och
schweiziska myndigheters öfverledning.
Bland de stora nationer, som utgöra Schweiz’ och
Belgiens grannar, har jag för min del icke sportiatt den
mening är rådande, som här uttalas af
utskottsmotiveringens författare. Och visst är, att dessa små och neutrala
stater ej hafva gifvit de stormäktiga grannarna någon
anledning att påräkna, att de förra skulle böja sig för
något stormaktshot. Uti motionen har erinrats om
Wohlgemuthaffären, där järn- och blodkansleren fick retirera
inför de schweiziska förbundsmyndigheternas fasta hållning.
Och från Belgien — några andra exempel att förbigå —
vill jag erinra om en företeelse från år 1875, då under
Bismarcks — med all orätt så kallade — »kulturkamp»
mot katolikerna dessas trosförvanter i Belgien togo parti
mot den tyska regeringen på ett sätt, som jag för min
del icke kan undgå att anse för betänkligt, icke därför
att Belgien är en neutral stat och därför skulle hafva
några särskilda förpliktelser, utan betänkligt med hänsyn
till den internationella höflighetens plikt, hvars öfverträdande
ju kan, ehuru endast enskilda därför äro ansvariga, bringa
regeringarna uti olägenhet. När från Berlin föreställningar
kommo mot sådana utbrott som biskopens i Namur,
svarade den belgiska regeringen genom dåvarande
utrikesministern d’Aspremont-Lynden, att hon icke hade någon
utväg att ingripa mot utöfningen af en yttranderätt, som
var vederbörande tillförsäkrad genom Belgiens grundlag.
Och om den belgiska regeringen sedermera gjorde en
ursäkt, så var det icke inför Bismarck, utan inför landet,
inför den liberala opinionen, och hon tvangs därtill icke
af några noter från Berlin, utan af de liberala med
Frère-Orban i spetsen. Han var sannerligen icke en man,
hågad att böja sig för utländskt hot eller utländsk
påtryckning. Han skulle sannerligen icke, under det att
förhållandet till Napoleon den tredje var som svårast,
han skulle sannerligen icke, om han på Brässels gator
fått på afstånd se den franske ministern, han skulle icke
då hafva — vikit in på någon tvärgata för att slippa ett
obehagligt sammanträffande. Han hade tillräckligt visat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
