Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - 1901 års härordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 ADOLF HEDIN
hoppas jag, den kraftigaste verksamheten att utvecklas för
att främja en snar och tillfredsställande lösning af vår
försvarsfråga. Vi hafva inga »afskrifningar» och
»lindringar» att fordra. Hvad jag här ofvan framställt af
önskningar just i försvarets intresse kan väl icke af någon
betecknas såsom uttryck af personlig eller klassegennytta
hos dem, som i det stora hela gilla dessa åsikter? Och
rösträttsfrågan, till hvilken jag skall återkomma i en
särskild artikel för att söka undanröja några missförstånd
och visa, hvad den har med försvaret att göra, kunna
ju ej de liberala uppställa såsom något villkor liknande
afskrifnings- och lindringsprogrammet. På dem, som
blifvit så onödigt skrämda af socialdemokraterna, skulle
för öfrigt ett sådant villkor snarast verka som ett motiv
att gå in på hvad som helst i militärisk väg, blott
vederbörande lofva dem, att i »vår tid skall ingen sänkning af
census äga rum», ett löfte som dock ej är mycket värt.
Men de liberala, som med en värnpliktsorganisation
ändtligen veta sig inne på den rätta vägen, där rösträtten
godvilligt kommer oss till mötes, de skola ej låta landet
och framtiden genom nytt uppskof böta för hvad deras
vedersakare förskyllat, utan göra sitt bästa för att om
möjligt den stora frågans försenande medelst den politiska
urtimaintrigen ej må straffas på alla för någras skull.
Vi svenskar, som väpna oss blott till själfförsvar,
d. ä. till försvar för en odling den vi utan förhäfvelse
veta vara värd rätten att lefva, ehuru denna rätt nu
förnekas på tyska och på svenska — vi, som således ej
hafva något gemensamt med Hunneridealet, vi skola med
värnpliktsorganisationen träda in i ett nytt politiskt
luftstreck. Nu blir det de liberaldemokratiskt sinnades sak
att arbeta för hvad vi kunna beteckna såsom intensiva
reformer i militärväsendet, som motsats mot den sedan
1892 härskande extensiva verksamheten, som visat sig i
höga budgetsiffror och en hushållning, som kan synas
hafva haft till ledstjärna baron Haussmanns sentens:
»Låtom oss börja med de öfverflödiga; för de nyttiga
utgifterna blir det alltid någon råd.»
Såsom ett exempel skall jag nämna att, om ej
måhända vederbörande förekomma oss, vi skola i annan
form än en tidningsartikel till dem upprepa följande
fråga:
Hvarför har det ej fallit Eder in att öppna väg från
underbefälets och manskapets till officerarnas led, hela
vägen uppåt, och därför organisera undervisning, som på
basis af de förras skolbildning bygger en sakligt
tillfredsställande ekvivalent till studentexamen? —
I den stora Revolutionens krigshistoria finnes äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
