Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - 1901 års härordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 189
annat att lära än det, som synes ingå i skolundervisningen,
men ej mindre lärorikt än detta, t. ex. hvilka
underofficerare som enligt 1781 års förordning ej kunde stiga
öfver sin sergeantgrad, men, när det hindret var
undanröjt, inom några år voro generaler med världsrykte och,
om ej döden skyndade sig att öfverraska dem, snart blefvo
marskalkar. Vi kunna där också läsa, hur en af desse
ofrälse parias, den namnkunnige generalen Championnet,
vän till Hoche och La Tour d’Auvergne, af patriotisk
stolthet inspirerades att berätta de bedrifter, som »simpla
soldater», bland dem unga gossar, utfört under tiden från
1792, då han gick in i hären som frivillig, till år VI, då
han utgaf Franska soldatens bok. Måtte en fläkt af den
tidens anda gå fram öfver vårt land. Men kanske
vidkommer ej den tidens historia vår ungdoms uppfostran?
Kanske är det här som i ett grannland, där en skolbok
— berättar man — behändigt kom ifrån en besvärlig
period med den korta résumén: »Från år 1789 är
Frankrikes historia mycket mörk.»
Svaret på den framställda frågan är icke svårt att
finna, och det lyder så: »Vi skulle således med egna
händer undergräfva allmänhetens föreställning om en stor
distans mellan oss och dem vi kommendera?» Det gifves
många, som ingalunda behöfva frukta : en sådan
undervisnings- och befordringsreform, men dess värre mycket
flera, för hvilka den själffallet måste synas sjufalt värre
än den Nydal-Crusebjörnska reformen — om jag får kalla
den så. Så väl den ena som den andra af dessa
reformer skola vi genomdrifva.
II.
(Anförande i Andra kammaren 14 maj 1901.)
Jag kommer, herr talman, att i denna fråga skilja
mig från många värderade och kära vänner inom samtliga
regioner i kammaren; men jag tänker, att denna
skilsmässa 1 allt fall icke skall blifva mycket lång.
Kammaren erinrar sig utan tvifvel, att år 1892 knappt
hade gått ned öfver den urtima riksdagen, förrän man
från det militaristiska hållet fick höra utvecklas med
mycken skärpa och sakkunskap, att urtimans verk vore
ett förfeladt verk, en sådan röra, att det vore angeläget
att ju förr desto hellre göra sig af med det; att ingenting
vore viktigare än att börja arbeta på en fullständig or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
