Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Revision af krigslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 ADOLF HEDIN
Detta tillvägagående — som kan hafva vissa fördelar, men
också sina olägenheter — har ingenting gemensamt med
afsöndringen från allmänna strafflagens kap. 25 och
öfverflyttning till instruktionerna för K. m:ts befallningshafvande,
kollegier, centrala styrelser af straffrättsbestämmelser, som
alldeles icke äro en underordnad mindre betydande detalj,
utan en absolut koordinerad, lika värd del af
straffrättsreglerna för öfvervakandet af förvaltningens organ.
Genom det hittills anförda har jag velat visa, att
hvarje afsöndring från den af K. m:t och Riksdagen
stiftade lagens område af straffrättsbestämmelser och
dessas hemfallande under K. m:ts lagstiftningsenvälde står
i afgjord strid med konstitutionella principer. Emellertid
torde den uppfattningen ej vara sällsynt, att man här får
göra en skillnad mellan den disciplinära straffrätt inom
den civila förvaltningen, hvarom K. m:t lagstiftat uti
instruktionerna för ämbetsverken, och den för krigsmakten
utfärdade disciplinstadga: nämligen så, som skulle K. m:ts
enväldiga maktutöfning väcka mindre betänkligheter i det
senare fallet än i det först nämnda. Den omständigheten,
att orden disciplin, disciplinstraff m. fl. föga förekomma i
tal och skrift annat än om militära förhållanden och mera
rikta tanken på militäriskt befäl, förmanskap m. m.,
har föranledt, att disciplinföreskrifter och dylika uttryck
hos mången snarare väcka föreställningen om en
befälhafvares order än om en lagstiftande myndighets
förordningar och behöriga former för dessas tillkomst. TI den
rådande begreppskonfusionen å detta lagstiftnings- och
rättskipningsfält, som tyvärr rättsvetenskapen i vårt land föga
befattat sig med, är väl en af de flera anledningarna att
söka, hvarför K. m:ts allenalagstiftning i fråga om
disciplinstraffrätten beträffande krigsmakten af flera torde hållas
för mindre ägnad att väcka konstitutionella betänkligheter,
än samma maktutöfning beträffande disciplinstraffrätten
inom den civila förvaltningen. Men detta är en felsyn
på saken. Den alldeles motsatta uppfattningen kan stödjas
på en betraktelse, som kanske icke är afgörande, men
icke heller betydelselös.
Skälet ligger i den viktiga åtskillnaden mellan de
personers ställning, som äro underkastade den civila, och
deras, som äro underkastade den militära
disciplinstraffrätten, att den förra kategorien: statens ämbets- och
tjänstemän samt betjänte alla frivilligt inträdt i offentlig tjänst
på de därmed förbundna villkor, hvaremot af krigsmakten
ju blott en ringa del hör till statstjänarne. Man kan ju
på sätt och vis med statstjänare jämställa det indelta och
värfvade manskap, som frivilligt och mot lön tagit
krigstjänst. Men äfven i så fall blifver försvarets värnpliktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
