Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Revision af krigslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 217
element den största delen, dessa som hafva att fullgöra
en af lagen dem pålagd medborgerlig skyldighet; de
utgöra flertalet af dem, för hvilka krigslagarna skrifvas.
Det kan väl icke gärna bestridas, att den härmed
påpekade skillnaden mellan, å ena sidan, alla deras
ställning, som genom sitt frivilliga inträde i civil statstjänst
blifva underkastade en i administrativ väg stiftad så kallad
disciplinär straffrätt, och å andra sidan deras, hvilka
såsom värnpliktige underkastas den på samma sätt
stiftade disciplinstraffstadgan, är ganska betydlig.
Öfvervägandet af denna skillnad bör göra påtagligt, att utfärdandet i
administrativ väg af den senare är, åtminstone hvad den
värnpliktiga delen af krigsmakten angår, fullkomligt lika
inkonstitutionellt som detta i förutnämnda K. proposition
1880 erkändes vara fallet med den militära strafflagen,
ur hvilken den militära disciplinstraffstadgan är utan
minsta tillstymmelse till sakligt skäl borteskamoterad.
Härmed torde vara tillräckligt ådagalagdt, att vår
krigsmakt ej kan, utan öfverträdelse af konstitutionella
lagstiftningsgrundsatser, underkastas några i administrativ
väg påbjudna straffstadganden. Å andra sidan har
medgifvits, att ett sådant förfarande kan synas mindre
betänkligt i fråga om disciplinstraffrätten inom den civila
förvaltningen. Vid närmare påseende: skall emellertid
befinnas, både att den ej kan formellt — från
grundlagssynpunkt — rättfärdigas och att den omöjligen kan försvaras
såsom erbjudande skälig garanti för opartisk utöfning.
Hvad det förra angår, så är det ju ostridigt af vikt,
att tjänsteåtagandet är frivilligt, men detta — d. v. s.
alla tjänstemannens rättigheter och skyldigheter —
innefattas uti af staten, af K. m:t och af representationen
vidtagna lag- och budgetbestämmelser, hvilka ej kunna
hållas för likartade med ett vanligt arbetsaftal.
Det är en administrativ stadga, som föreskrifver allt
hvad till denna straffrätt hör: den bestämmer hvilka fel
däraf drabbas, hvilka straffen äro, hvar domen (undant.
varning) får öfverklagas, hvilken myndighet äger att
utöfva denna straffrätt samt hvilka lätta former för
undersökning och beslut må användas. Om man nu ansett,
att en viss del af straffrätten kunde öfverlämnas åt en
administrativ myndighet att under enklare än vanliga
domstolsformer utöfvas, så borde det i alla händelser ej
hafva kunnat ifrågasättas att i administrativ författning
(instruktionerna) meddela alla de nyss angifna
bestämmelser, som konstituera denna straffrätts beskaffenhet och
omfång. Men K. m:t har i sina instruktioner för
ämbetsverken ensam beslutit om både att och hvad, om både
princip och sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
